En tandköttsinfektion, ofta kallad parodontit, är en infektion i tandköttet som orsakas av ansamlingar av plack och tandsten. Dålig munhygien, till exempel att man inte borstar tänderna eller använder tandtråd, gör att plack och tandsten bildas på tänderna, vilket i sin tur kan leda till infektion. Enligt National Institute of Dental and Craniofacial Research (NIDCR) lider cirka 80 procent av alla amerikaner av detta tillstånd.
Gingivit är den första och mindre allvarliga formen av tandköttsinfektion. Den gör att tandköttet svullnar upp, blir rött och börjar blöda. Den allvarligare formen kallas periodontit och angriper vävnader och ben runt tanden. Vid periodontit drar sig tandköttet bort från tänderna, vilket bryter ner benvävnaden och bindväven som håller tänderna på plats.
Enligt NIDCR löper personer som röker, har diabetes, cancer eller AIDS en högre risk att utveckla tandköttsinfektioner. Personer som lever under konstant stress har också ökad risk, eftersom stress försämrar kroppens förmåga att bekämpa infektioner, inklusive tandköttsinfektioner. Kvinnor som genomgår hormonella förändringar, exempelvis under puberteten eller menopaus, utvecklar dessutom lättare tandköttsproblem eftersom hormonförändringarna gör tänderna känsligare.
Vanliga tecken på tandköttsinfektion är ihållande dålig andedräkt, smärta vid tuggning samt lösa eller känsliga tänder. Tandköttet ser ofta rött eller svullet ut, och ömhet samt blödningar förekommer runt tandköttslinjen.
Enligt MedicineNet innebär behandlingen av tandköttsinfektion ofta en process som kallas skalning och rotplaning. Skalningen tar bort plack under tandköttslinjen, medan rotplaningen jämnar ut ojämnheter på tandrötterna. Detta begränsar var bakterier kan samlas och minskar risken för ytterligare infektion. Eftersom behandlingen kan kännas obehaglig får patienten ofta lokalbedövning. Efter ingreppet kan antibiotika och ett receptbelagt antimikrobiellt munsköljmedel förskrivas för att stoppa infektionen.
Om skalning och rotplaning inte räcker för att stoppa infektionen används kirurgi. Vid så kallad flikkirurgi lyfts tandköttet upp kirurgiskt, vilket ger tillgång till de djupa fickorna under tandköttslinjen. Kirurgen rengör sedan bort plackansamlingar eller krymper fickornas storlek.
Efter operationen kan läkaren använda styrd vävnadsregenerering, en metod som stimulerar benvävnad och bindväv att växa tillbaka och stärka tänderna. Detta görs genom att kirurgen placerar ett litet nätliknande tygstycke mellan tandköttet och tänderna.
Det goda nyheten är att tandköttsinfektioner går att förebygga. Borsta tänderna två gånger om dagen med fluortandkräm och använd tandtråd dagligen – det förhindrar plackbildning, den främsta orsaken till tandköttsinfektioner. Att avstå från tobak förhindrar även att en befintlig infektion förvärras. Regelbundna besök hos tandläkaren är dessutom viktiga, eftersom tandläkaren kan ta bort ansamlat plack och därmed minska risken att du utvecklar en tandköttsinfektion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online