Tandköttssjukdom, även kallad parodontal sjukdom eller parodontit, är en infektion som successivt bryter ner tandköttet och det benstöd som håller tänderna på plats. En nyligen genomförd femårig amerikansk undersökning – National Health and Nutrition Examination Survey, citerad i National Institute of Dental and Craniofacial Research:s rapport om parodontala sjukdomar hos vuxna – visade att 8,52 procent av alla vuxna mellan 20 och 64 år var drabbade. Allvarliga former av sjukdomen förekom hos 5,08 procent av befolkningen i samma åldersgrupp. Etnicitet, utbildningsnivå, inkomst och livsstil bidrar till ökad risk att insjukna.
Bland de vanligaste symptomen på tandköttssjukdom finns blödande tandkött vid tandborstning, kronisk dålig andedräkt samt tandkött som är inflammerat, svullet eller ömt. De tidiga stadierna av problemen går ofta att vända helt med regelbundna tandvårdsbesök och noggrann munhygien.
Sjukdomen börjar med gingivit, en inflammation i tandköttet vars symptom brukar visa sig innan själva benvävnaden påverkats. I takt med att sjukdomen fortskrider blir förlusten av benstöd tydlig: tänderna blir lösa, tandköttet drar sig tillbaka så att tänderna ser längre ut, tandköttet separerar från tänderna och plack samt tandsten samlas på tandrötterna. Utrymmet som uppstår mellan tänder och tandkött bildar så kallade fickor fyllda av inflammation, infektion och i vissa fall varbildning.
National Institute of Dental and Craniofacial Research listar flera orsaker till tandköttssjukdom: bristfällig munhygien, en kost som saknar de näringsämnen som behövs för den allmänna hälsan, rökning, sjukdomar som diabetes, cancer och aids, trauma till följd av skador, stress, graviditet, saknade tänder samt ärftlighet.
Behandling av tandköttssjukdom i tidigt skede innebär regelbundna tandläkarbesök med professionell rengöring utförd av tandläkare eller tandhygienist. Det är också viktigt att följa instruktionerna för hemvård, borsta och använda tandtråd minst två gånger per dag, äta en näringsriktig och balanserad kost samt sluta röka. Uppträder något av de tidiga tecknen på tandköttssjukdom bör du söka hjälp omgående för att ta reda på orsaken och vidta åtgärder innan sjukdomen utvecklas till avancerad parodontit som kräver kirurgi.
Kirurgisk behandling inleds alltid med en grundlig rengöring, så kallad skalning och rotplaning, som utförs av en specialist i parodontologi eller av en tandhygienist i samarbete med specialisten. Under ingreppet får parodontisten tillgång till rotområdet genom snitt på vardera sidan om tanden eller tandarna som ska behandlas, varefter tandköttet fälls åt sidan för att exponera området.
Enligt National Dental Health Directory finns flera olika typer av parodontalkirurgiska ingrepp som anpassas efter det enskilda fallet. Vid mer avancerad sjukdom kan bland annat vävnadstransplantat och allotransplantat (benimplantat) användas för att ersätta tandkött och ben som förstörts av sjukdomen.
Även den mest lyckosamma operationen kan misslyckas om patienten återgår till tidigare skadliga vanor. Noggrann munhygien, regelbundna tandläkarbesök, en näringsrik kost och livsstilsförändringar – framför allt att sluta röka – är avgörande för ett bestående friskt tandsätt. Misslyckas du med någon av dessa punkter återkommer de ursprungliga parodontala problemen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online