Parodontit, ofta kallad tandlossning, är en avancerad form av tandköttsinflammation (gingivit) som uppstår när inflammationen får fortsätta utvecklas. I munnen finns stora mängder bakterier som reagerar med beståndsdelar i maten, som socker och stärkelse, och bildar en klibbig och färglös film på tänderna – så kallat plack.
Tandborstning och tandtråd kan ta bort placket, men om det inte avlägsnas härdar det med tiden och blir till tandsten – en idealisk miljö för bakterier att etablera sig på. Bakterierna irriterar och inflammerar tandköttet under tänderna, vilket ger upphov till gingivit. Fortskrider inflammationen tränger bakterierna allt djupare ner i tandköttsfickorna, ända fram till vävnadslagren och käkbenet (det parodontala membran som håller tänderna på plats). Resultatet blir parodontit – en sjukdom som i värsta fall leder till att tänderna lossnar.
Skalning är den mest rekommenderade första behandlingen vid tidigt stadium av parodontit, särskilt när det drabbade tandköttet har ett fickdjup på högst 5 millimeter. Vid ingreppet används dentala instrument eller ultraljudsutrustning för att skrapa bort plack och tandsten från tandernas ytor och under tandköttskanten, inklusive botten av de drabbade tandköttsfickorna.
Rotplaning är ett komplement till skalning. När tandläkaren eller dentalhygienisten skrapat bort plack och tandsten följer en noggrann rengöring av området, där ojämnheter på tandytorna – dit plack och tandsten fastnat – jämnas ut. Detta eliminerar kvarvarande bakterier och främjar samtidigt återfästningen av det drabbade tandköttet.
Din tandläkare eller parodontolog kan rekommendera eller applicera olika tandläkemedel under och efter de icke-kirurgiska behandlingarna. En enzymhämmare med lågdos dokicyklin tas exempelvis under skalning och rotplaning för att dämpa kroppens enzymsvar och hindra skadliga enzymer från att bryta ner tandköttsvävnad under behandlingens gång.
Läkemedel som placeras direkt i de drabbade tandköttsfickorna används också för att hämma bakterietillväxt och minska storleken på det skadade området. Dit hör antibiotikamikrosfärer med minocyklin, antiseptiska chip med klorhexidin och antibiotikagel med dokicyklin.
Konsultera din tandläkare eller parodontolog för att ta reda på om du är kandidat för klaffkirurgi. Kirurgiska ingrepp rekommenderas när parodontiten inte svarar på icke-kirurgisk behandling, liksom vid svåra fall där tandköttet har dragit sig tillbaka till ett djup på mer än 5 millimeter. Fickreducerande klaffkirurgi utförs i lokalbedövning och innebär att ett snitt görs i det drabbade tandköttet för att exponera djupare liggande tandrötter. Det ger möjlighet till en mer effektiv skalning och rotplaning av området. Vid svåra fall kan även käkbenets kontur formas om för att korrigera skadan.
När tandköttslinjen svårt påverkats av parodontit dras den tillbaka så pass att tänderna ser längre ut än normalt, och ibland exponeras djupare liggande rötter som kan ge allvarligare skador om de lämnas obehandlade. Vid en mjukvävnadstransplantation tas en bit vävnad från din friska gom och fästs på det drabbade området för att reparera tandköttet som deformerats av sjukdomen. Ingreppet hejdar ytterligare retraktion av tandköttslinjen, skyddar tandrötterna mot karies och förbättrar dessutom utseendet på de drabbade tänderna.
Har parodontiten skadat benet runt tandrötterna allvarligt kan bentransplantation användas för att återskapa förlorat stöd. Benmaterialet kan komma från en liten bit av ditt eget ben, från en givare, eller vara framställt av syntetiskt material. Behandlingen förhindrar tandlossning genom att hålla tänderna stabila och stimulerar samtidigt tillväxten av det nyanslutna benet.
När det nya benet väl sitter på plats läggs ett nätliknande, biokompatibelt material in mellan ben och tand – detta kallas styrd vävnadsregeneration. Materialet hindrar oönskad tandköttsväxt runt läkningsområdet, så att benet och bindväven kan växa tillbaka ostört.
Bra hemvård är avgörande för att ytterligare förbättra tandköttets och tändernas kondition. God munhygien rekommenderas starkt för alla med parodontit. Borsta tänderna två gånger per dag med fluortandkräm för att motverka plackbildning, och komplettera med tandtråd som tar bort beläggningar mellan tänderna – där tandborstens borst inte når.
En antimikrobiell munskölj med klorhexidin är en mycket potent skölj som ofta förskrivs av tandläkare och parodontologer. Den hämmar bakterietillväxt, vilket är särskilt fördelaktigt vid behandling av tandköttsinflammation, och fungerar även som utmärkt eftervård för dig som genomgått parodontalkirurgi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online