Saliv är övervägande skyddande mot tandkaries. Även om den innehåller bakterier, är dess nettoeffekt antikariogena genom flera mekanismer.
Skyddande funktioner
- Buffring: Bikarbonat, fosfat, och proteinbuffrar neutraliserar placksyrer (kritiskt pH ~5,5 för emaljdemineralisering).
- Remineralisering: Övermättad med kalcium, fosfat, fluorid → driver jonisk re-deposition i emaljläkenskador.
- Avledning: Mekanisk utspolning av matrester, socker, och bakterier; minskar substrat för syraproduktion.
- Antimikrobiell: Lysozym, lactoferrin, peroxidas, sekretorisk IgA, histatiner hämmar bakterieltillväxt och kolonisering.
- Pellikel-bildning: Förvärvad emaljpellikel (salivproteiner) begränsar syradiffusion och bakteriell adhesion.
- Matsmältningsinitiering: Amylas bryter ner stärkelse → maltos (mindre kariogent än sacharos), men rensar också starkelse-retention.
När saliv misslyckas
Xerostomi (torr mun) ökar kariesrisk dramatiskt. Orsaker:
- Läkemedel (anticholinergika, antihistaminer, antidepressiva, diuretika – hundratals läkemedel)
- Sjögrens syndrom, strålbehandling mot huvud/hals
- Dehydrering, munandning, ålder
Kliniska implikationer
- Stimulera flöde: sockerfri tuggummi (xylitol), pastiller, frekventa vattensluckar.
- Högfluor-tandkräm (5000 ppm), fluorlack.
- Regelbundna tandläkarbesök; kariesriskbedömning inkluderar salivflödeshastighet.
- Salivsubstitut (karboximetylcellulosa, animalisk mucin) för svår xerostomi.
Balans
Karies = (bakterier + substrat + känslig tand + tid) − (saliv + fluorid + hygien). Saliv är en stor skyddsfaktor; dess förlust vinklar balansen mot kariös.