Tandställningsfel och smärta: orsaker, symtom och behandling

Hur tänderna är placerade och hur över- och undertänderna passar ihop kallas för bett, eller ocklusion. Övertänderna ska ligga något framför undertänderna, och varje kindtand ska passa in i spåren av motsvarande tand i den andra käken. Med ett korrekt bett skyddas läppar och kinder av övertänderna, medan tungan skyddas av undertänderna.

Tandställningsfel, så kallad malocklusion, uppstår när över- och undertänderna inte möts på rätt sätt. Detta kan orsaka smärta samt en rad andra besvär.

Klassificering

Tandställningsfel delas in i tre klasser:

• Klass I: Övertänderna täcker undertänderna endast något och bettet är i övrigt normalt. Detta är den vanligaste formen.
• Klass II (överbett): Underkäkens tänder täcks kraftigt av övertänderna, vilket ger ett tydligt överbett.
• Klass III (underbett): Underkäken och dess tänder ligger framför övertänderna, vilket beror på att underkäken skjuts framåt.

Orsaker

Ärftlighet är den vanligaste orsaken, men flera andra faktorer kan bidra till tandställningsfel och därmed relaterad smärta:

• Skillnader i storlek mellan över- och underkäke, eller mellan käkar och tänder
• Medfödda missbildningar, exempelvis läpp-, käk- och gomspalt
• Tandvårdsingrepp, som dåligt sittande regleringsapparater eller felställda käkbrott
• Tumörer i munnen eller käken

Tandställningsfel kan också utvecklas hos barn som suger tummen, pressar tungan mot tänderna eller använder napp eller flaska i hög grad.

Symtom

Ett felaktigt bett gör det svårt att bita och tugga, vilket kan tvinga käken in i obekväma positioner. Detta kan leda till muskeltrötthet, käksmärta och migrän. Den ökade belastningen sliter även på tänderna och skadar tandköttet, vilket i förlängningen kan resultera i tandförlust.

Andra vanliga symtom inkluderar:

• Onormalt ansiktsutseende
• Talbesvär
• Karies (tandröta)
• Munandning

Diagnos

Problem med tandställningen upptäcks ofta av tandläkaren vid en rutinundersökning. Tandläkaren drar då försiktigt ut patientens kind och låter patienten bita ihop för att bedöma hur väl kindtänderna möts. Konstateras ett felaktigt bett remitteras patienten vidare till en ortodontist, det vill säga en tandregleringsspecialist. Ortodontisten kan använda röntgenbilder av tänder, huvud eller ansikte för en mer noggrann diagnostik.

Behandling

Enligt National Institutes of Health-tjänsten Medline Plus är målet med behandlingen att rätta tändernas ställning. En korrekt tandställning lindrar i sin tur smärtan indirekt.

Tandställning (fastsittande reglering) är det främsta hjälpmedlet för att korrigera tändernas position. Efter avslutad behandling kan patienten behöva använda retainer på obestämd tid för att behålla resultatet. En rättad tandställning gör det dessutom lättare att hålla tänderna rena, vilket minskar risken för karies och tandköttssjukdomar.

Direkt smärtlindring kan bland annat innefatta:

• Förlängning eller förkortning av käkbenet
• Stabilisering av käken med plattor eller skruvar
• Myofasciell massage av käkmusklerna