När man står inför de fysiska och känslomässiga utmaningar som fetma medför, väljer många att vända sig till bariatrisk kirurgi, även kallad viktminskningskirurgi. Operationen kan verka som en snabb lösning, men det finns flera komplikationer att ta hänsyn till innan du avgör om ett sådant ingrepp är rätt för dig.
Den vanligaste formen av bariatrisk kirurgi i USA är gastrisk bypass. Kirurger föredrar ofta denna metod framför andra viktminskningsoperationer eftersom den allmänt betraktas som säkrare och har färre komplikationer. En gastrisk bypass förändrar matsmältningssystemets anatomi och begränsar både hur mycket mat som kan ätas och hur mycket som kan tas upp av kroppen.
Efter en gastrisk bypass får patienterna inte äta under några dagar. Därefter byggs kosten långsamt upp med vätskor och puréer, en så kallad trappstegsdiet som oftast pågår i ungefär 12 veckor. Att äta för mycket eller för fort under de första sex månaderna efter operationen kan ge upphov till kräkningar eller smärta under bröstbenet.
Den snabba viktnedgången kan också orsaka värk i kroppen, huvudvärk samt att håret tunnas ut eller börjar tappas. Dessa besvär är oftast övergående, men kan kännas påfrestande under återhämtningsperioden.
Patienter som genomgått bariatrisk kirurgi löper ökad risk att drabbas av lunginflammation. Cirka 5 procent av patienterna får dessutom venös trombos, det vill säga blodproppar i benen – risken minskar markant genom att gå och röra på sig mycket redan tidigt efter operationen.
Cirka 5 procent drabbas även av en infektion i operationssåret, och några få kan få läckage vid stapellinjen. De flesta av dessa komplikationer läker med hjälp av antibiotika och tid, men i vissa fall krävs akut kirurgi.
Bland de långtidskomplikationer som kan uppstå märks sårulcus där tunntarmen kopplas samman med magsäcken, samt bråck eller försvagning vid snittet. Detta drabbar omkring 15 procent av patienterna och kan kräva ytterligare operation. Även om det är ovanligt kan vissa patienter utveckla en förträngning av stoma – alltså magsäckens öppning – vilket också behöver åtgärdas kirurgiskt.
Den allvarligaste kända komplikationen är icke-insulinom pankreatogen hypoglykemisyndrom (NIPHS), ett tillstånd som ger kraftigt lågt blodsocker efter måltider. Det kan leda till neurologiska symtom som synrubbningar, förvirring och i vissa fall krampanfall.
Eftersom matvanorna förändras radikalt efter bariatrisk kirurgi kan vissa patienter drabbas av näringsbrister. Regelbunden uppföljning hos din vårdgivare är därför viktig för att kunna identifiera och behandla dessa i tid. Ett exempel är anemi, blodbrist, som kan bero på järnbrist eller brist på vitamin B12. Många patienter behöver därför ta kosttillskott livet ut efter operationen.
Bariatrisk kirurgi kan vara livsförändrande för personer med svår fetma, men ingreppet innebär både kortsiktiga och långsiktiga risker. Diskutera alltid dina individuella riskfaktorer, förväntad återhämtning och behov av livslång uppföljning med din läkare innan du fattar beslut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online