Viktkirurgi har funnits sedan 1960-talet men har blivit betydligt vanligare de senaste decennierna. Det finns flera kirurgiska alternativ, och med vägledning från en läkare kan patienten välja den metod som passar bäst för just hans eller hennes situation. Liksom all kirurgi finns det risker, och det är viktigt att förstå både riskerna och fördelarna. Alla är inte lämpade för laparoskopisk gastrisk bypass, och beslutet om operation bör endast fattas efter att andra metoder för viktminskning har prövats.
Fler och fler personer med övervikt väljer idag att genomgå viktkirurgi, vilket innebär att antalet ingrepp ökat kraftigt. Fetma är ofta kopplad till andra hälsotillstånd som diabetes, högt blodtryck samt vissa cancerformer och stroke.
Tidigare var gastrisk bypass den vanligaste operationen för patienter med svår fetma. Numera har dock den betydligt skonsammare laparoskopiska tekniken blivit alltmer populär. Vid denna metod görs ett antal små snitt i buken, vilket gör ingreppet mycket mindre invasivt än traditionell bypass-operation. Genom några centimeterlånga snitt förs instrument med videokameror in, så att läkarna kan följa operationen på TV-skärmar.
Biverkningar kan bland annat vara gallstenar, bråck och näringsbrister, så patienten måste noggrant överväga om detta är rätt väg att gå för att gå ner i vikt.
Viktkirurgi kan rädda liv som hotas av svår fetma, förutsatt att operationen utförs av kvalificerade och erfarna kirurger.
Det finns flera alternativ, och samtliga bör noga övervägas innan beslut fattas.
En maghylse kan göras för att kraftigt minska aptiten. Genom att ta bort en tredjedel till tre fjärdedelar av magsäcken återstår ett rörformat magparti som liknar en hylsa.
Till skillnad från gastrisk bypass utförs ingen operation på tunntarmen, och matsmältningskanalen förblir intakt, vilket gör att alla näringsämnen i maten kan tas upp av kroppen.
Gastric bypass har länge varit den vanligaste viktkirurgiska operationen och kan numera även utföras laparoskopiskt. Operationen skapar en liten övre magsäcksficka som begränsar matintaget till ungefär 30–60 gram åt gången, samtidigt som större delen av magsäcken och en liten del av övre tunntarmen kringgås. Eftersom varken magsäck eller tarm tas bort blir återhämtningen ofta mycket bättre, med betydligt lägre risk för sårinfektion och bråck.
För de mest besvärliga formerna av fetma finns numera en justerbar magebandsoperation. Den begränsar också aptiten, och liksom all viktkirurgi måste den åtföljas av noggranna kostvanor och regelbunden träning. För de flesta innebär detta återkommande kontakter med en läkare eller dietist. Alternativet anses vara aktuellt när allt annat misslyckats. Därför kräver många försäkringsbolag att patienter först prövat hela utbudet av viktnedgångsalternativ innan de godkänner LAP-BAND-ingreppet. Försäkringsbolagen kan även kräva att patienten dokumenterar sina tidigare dietförsök innan godkännande.
Patienter som ligger cirka 36 kilo över sin normalvikt (kvinnor) respektive cirka 45 kilo (män) bedöms som lämpliga kandidater för de flesta former av viktkirurgi.
Den goda nyheten är att aptiten minskar omedelbart efter operationen. Först får patienten endast i sig vätskor, därefter mjuk kost och till slut vanlig mat.
Under de första sex månaderna efter operationen behöver du äta mycket små måltider under dagen, eftersom magsäcksfickan kraftigt reducerats. De flesta patienter kan förvänta sig att gå ner 50–60 procent av sin övervikt inom ungefär två år. En strikt kombination av kost och träning gör att merparten av vikten kan hållas borta på lång sikt.
Risiker efter operationen inkluderar läckage vid någon av klammerraderna i magsäcken. Normalt behandlas detta med antibiotika. En annan risk är försvagning i snittet som kan leda till bråck. I vissa fall kan akutkirurgi krävas för att åtgärda dessa komplikationer.
Efter operationen bör ett tydligt kostprogram kombineras med motion för att bibehålla både hälsa och viktminskning. Din läkare hjälper dig att ta fram ett sådant program.
Det finns många alternativ som inte kräver timmar på gymmaskiner.
Konditionsträning samt styrke-, rörlighets- och balansövningar bör ingå i varje program. Aerob träning ökar energinivån och är bra för hjärtat, lungorna, cirkulationen och musklerna. Rekommenderade aktiviteter är promenader, vandring, simning, cykling, dans och skridskoåkning. Det viktigaste är att hitta något du tycker om, eller åtminstone kan motivera dig själv att göra regelbundet. Många vardagsaktiviteter som trädgårdsarbete, dammsugning, biltvätt och golvmopping är dessutom utmärkta rörlighetsövningar.
I allt högre grad kan patienter som genomgått magsäcksoperation ansluta sig till stödgrupper tillsammans med andra som delar samma erfarenhet. Ofta organiseras dessa via läkarmottagningen. Att ha en grupp jämlikar att prata med om de långsiktiga utmaningarna kring viktnedhållning är ett utmärkt sätt att följa upp sin operation. Sådana grupper finns för många tillstånd och brukar vara mycket värdefulla som ett kontinuerligt stödnätverk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online