Bariatrisk kirurgi, ofta kallad viktkirurgi eller fetmakirurgi, kan framstå som en magisk lösning på fetma. Även om denna omfattande operation har visats ge betydande viktminskning och lindra vissa hälsoproblem, har den också visats kunna skapa nya hälsoproblem för de personer som väljer att genomgå ingreppet. Här går vi igenom flera viktiga effekter att överväga innan du avgör om bariatrisk kirurgi är rätt val för dig.
Målet med bariatrisk kirurgi är naturligtvis viktminskning. Enligt National Institutes of Health beror detta på att magsäcken gjorts mindre, vilket innebär att patienten kan äta mindre mat, samt att en del av tunntarmen tagits bort, så att kroppen tar upp färre näringsämnen och kalorier från den mat som äts.
Viktminskningen är vanligtvis snabbast strax efter operationen, eftersom patienten då äter flytande eller mosad kost. När fast föda introduceras och den kvarvarande delen av magsäcken börjar tänjas och expandera – vilket gör att personen kan äta mer per måltid – avtar viktnedgången gradvis. Vissa personer kan dessutom märka att de helt slutar gå ner i vikt, eller till och med börjar återfå kilona flera år efter operationen.
Eftersom stora delar av magsäcken och tunntarmen tas bort kan kroppen inte längre ta upp näringsämnen på det sätt den var avsedd att göra. Enligt National Institutes of Health kan detta leda till undernäring och tillstånd som anemi (blodbrist) eller osteoporos (benskörhet). Anemi beror på ett minskat järnupptag, medan osteoporos beror på ett minskat upptag av kalcium. Även andra viktiga vitaminer och mineraler tas upp i otillräckliga mängder, vilket kan leda till hudförändringar, håravfall eller andra symtom. Därför behöver patienter ofta ta kosttillskott under resten av livet.
Vissa sjukdomar kan förbättras eller helt gå i remission efter bariatrisk kirurgi. Eftersom kroppen tar upp färre näringsämnen – inklusive socker – kan en person med typ 2-diabetes uppleva att blodsockervärdena stabiliseras, vilket kan lösa problemet med sjukdomen. Enligt National Institutes of Health kan viktminskningen även förbättra högt blodtryck, och de förändrade matvanor som operationen medför kan hjälpa till att sänka höga kolesterolvärden.
En person som genomgått bariatrisk kirurgi löper större risk att utveckla gallsten. Vissa kirurger rekommenderar därför att gallblåsan tas bort före viktkirurgin för att förebygga detta problem. Risken för njursten ökar också efter ingreppet. Dessutom kan patienten drabbas av gastrit, det vill säga en inflammation i magsäckens slemhinna.
De flesta som genomgår bariatrisk kirurgi får matsmältningsbesvär som kräkningar eller diarré medan kroppen vänjer sig vid förändringarna i matsmältningskanalen. Vissa patienter kan få långvariga problem med specifika livsmedel, exempelvis socker eller alkohol, som utlöser kräkningar. Andra kan drabbas av så kallat dumpningssyndrom. Enligt National Institutes of Health beror detta syndrom på att maten inte hinner smältas ordentligt på grund av den förkortade tarmkanalen. Delvis smält mat passerar då snabbt vidare till tarmen, vilket kan orsaka kronisk diarré och mycket illaluktande avföring.
Bariatrisk kirurgi kan vara ett effektivt verktyg för långsiktig viktminskning och förbättrad hälsa, men det är avgörande att väga fördelarna mot de potentiella riskerna. Diskutera alltid din hälsosituation med läkare och dietist innan du fattar beslut, och var beredd på de livslånga förändringar i kost och näringstillförsel som ingreppet kräver.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online