
Bariumsulfat (BaSO₄) är ett olösligt, strålningsdött kontrastmedel som används för att visualisera den övre gastrointestinala (GI) trakten—inklusive struphuvud, mage och tolvfingertarm—under röntgen- eller fluoroskopiska undersökningar. Eftersom det inte upptas av kroppen, passerar det genom GI-trakten, belägger slemhinnan och ger tydlig radiografisk kontrast.
| Egenskap | Värde | Klinisk Relevans |
|---|---|---|
| Strålningsdödhet (hög Z) | Z=56 (Ba); K-kant 37,4 keV | Stark röntgenabsorbtion → vit/lysande på bilder |
| Vattenlöslighet | 0,00024 g/100 ml (20°C) | Principiellt olösligt → inte upptaget; belägger slemhinna jämnt |
| Kemisk inerthet | Farmakologiskt inaktiv | Inga systemiska effekter; säkert för flesta patienter |
| Partikelstorlek (suspension) | 1–10 µm | Stabil suspension; jämn slemhinnabeläggning |
| Viskositet alternativ | Tunn (enkelt kontrast) / Tjock (dubbelt kontrast) | Anpassat efter undersökningstyp |
| Kostnad | Låg | Ekonomiskt för högvolymsanvändning |
| Teknik | Barium | Luft/Gas | Bäst För |
|---|---|---|---|
| Enkelt Kontrast | Tjock, hög densitet | Ingen (eller incidentell) | Motilitet, stora tumörer, stenoskontur |
| Dubbelt Kontrast | Tunn, låg densitet beläggning | Bubbelgranulat / gas | Slemhinnealster: polypper, sår, tidig cancer, gastrit |
Bariumstudier har i stor utsträckning ersatts av endoskopi (som tillåter diagnostik och biopsi) och CT/MR enterografi (tvärsnittsbild). De är dock fortfarande värdefulla för motilitetsbedömning, strukturell utvärdering och när endoskopi inte är tillgänglig eller har misslyckats.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online