Musklerna har flera viktiga funktioner, bland annat att hålla kroppens organ på sina rätta platser. När muskelvävnaden försvagas eller brister kan organen tränga ut i andra delar av kroppen – ett tillstånd som kallas bråck. Hur ett bråck ska repareras beror på vilken typ av bråck det handlar om och hur stort det är. De vanligaste behandlingsalternativen är suturering samt nätplattor (mesh) som placeras över bråcket.
Om bråcket är mycket litet kan läkaren ofta stänga det med suturer. Enligt Aaron Trinidade och Manoj Ramachandran, författare till "Fast Track Surgery: General, Vascular and Urology", är suturer syntetiska material som drar samman vävnader och hjälper dem att läka. Detta kallas primär reparation. Suturer indelas i absorberbara och icke-absorberbara, där de absorberbara varianterna används vid reparation av små bråck.
Större bråck kan inte stängas med enbart suturer. Enligt St. Joseph Mercy Oakland Hospital kan mesh användas för att reparera bråck eftersom det minskar spänningen i såret och förhindrar att bråcket återkommer efter reparationen. Vid en öppen reparation gör kirurgen ett snitt i bukväggen och placerar nätet under den mjuka vävnaden som omger musklerna. Det finns dock en risk för skada på urinblåsa, tarmar och blodkärl. Efter en öppen bråckreparation ska du undvika ansträngande träning och tunga lyft tills din läkare ger klartecken att återgå till normala aktiviteter.
Vid en laparoskopisk reparation gör kirurgen tre eller fyra små snitt i buken och placerar nätet bakom defekten. Innan ingreppet behöver du genomgå en medicinsk utredning samt preoperativa blodprover. Laparoskopisk kirurgi rekommenderas inte för personer som tidigare genomgått bukkirurgi eller lider av kroniska sjukdomar. Ät eller drick inte något efter midnatt kvällen före operationen. Fråga din läkare om du får ta dina ordinarie mediciner på operationsdagens morgon. Du bör undvika aspirin, blodförtunnande läkemedel och antiinflammatoriska preparat, som ibuprofen, flera dagar före ingreppet. Boka in en kontroll två veckor efter operationen så att läkaren kan följa ditt tillfrisknande. Återhämtningen efter laparoskopisk kirurgi är betydligt snabbare än efter en öppen bråckreparation. Enligt University of Arkansas for Medical Sciences är återhämtningsperioden för denna typ av operation cirka två veckor, och du har normalt inga aktivitetsrestriktioner efter ingreppet.
Både öppen och laparoskopisk bråckreparation kan ge komplikationer. Society of American Gastrointestinal Endoscopic Surgeons rekommenderar att du kontaktar din läkare om du upplever feber över 38,3 grader Celsius (101 grader Fahrenheit), blödningar, ökande buksmärtor, illamående eller kräkningar som inte upphör, frossa, vätska från såret eller rodnad runt snittet som förvärras. Vid en öppen bråckreparation anger University of Arkansas for Medical Sciences en återhämtningsperiod på sex veckor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online