
Amning förutsätter att kroppen producerar bröstmjölk, och den processen styrs i första hand av de hormonella förändringar som sker under graviditet och förlossning. Normalt sett är det alltså inte möjligt att amma utan att ha genomgått graviditetens fysiologiska processer.
Redan tidigt i graviditeten börjar hormonerna prolaktin och oxytocin stiga i kroppen. Prolaktin stimulerar tillväxten av körtlarna i brösten och förbereder dem för mjölkbildning, medan oxytocin ansvarar för mjölkutdrivningen vid amningstillfället.
Efter förlossningen sjunker nivåerna av progesteron och östrogen snabbt, vilket gör att prolaktinet får full effekt och mjölkkörtlarna börjar producera mjölk. Detta samspel mellan hormoner är det som gör att amningen kommer igång naturligt.
Det finns vissa specialfall där kvinnor som inte har varit gravida försöker uppnå så kallad inducerad laktation, till exempel vid adoption. Metoden innebär oftast kombinationen av läkemedel som efterliknar graviditetshormoner och regelbunden pumpning för att stimulera brösten.
Resultatet varierar dock kraftigt, och mängden mjölk blir sällan tillräcklig för att helt täcka barnets behov. Inducerad laktation betraktas därför mer som ett komplement än som en ersättning för vanlig amning.
Sammanfattningsvis kräver fullgod amning de hormonella och fysiologiska förändringar som en graviditet och förlossning medför. Utan dessa processer kan kroppen inte på naturlig väg producera bröstmjölk i tillräckliga mängder.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online