Viktorianskt tillvägagångssätt (före vaccin, före antivirala)
- Sängvila: Trodde spara "vital kraft"
- Varma kompresser: Mot parotidea region för smärta/svullnad
- Varm dryck: Te, buljong, posset (välling + öl) — lugnar halsen
- Saltvattensköljning: Antiseptisk, symptomatisk lindra
- Analgetika: Pilenbark (salicin → aspirinföreträdare), laudanum (opiumtinktura) — risk för överdos/beroende
- Kost: Mjuka, blanda; undvik syrliga/citrus
- Kvarantän: Isolering av patient; rökning av sjukrum
Befarade komplikationer
- Orkit (efter puberteten hos män → infertilitetsrisk)
- Ooforit (kvinnor)
- Meningoencefalit, pankreatit, dövhet
Modern prevention
- MPR-vaccin: 2 doser (12–15 mnd, 4–6 år) — 88 % effektivt mot påssjuka
- Utbrottskontroll: 3:e dos i högriskmiljöer
- Herdimmunitetströskel ~90 %
Historisk perspektiv
Viktorianska botemedel var symptomatiska och baserade på humoralteori. Inget antiviralt eller specifikt läkemedel existerade. Vaccinet (1967) förändrade epidemiologin.