
Det myofilament som känns igen på sitt knoppliknande huvud kallas myosin. Myosin bildar de tjocka filamenten i muskelvävnaden och spelar en avgörande roll vid muskelkontraktion. Molekyn har en karakteristisk form med en lång svans och två globulära huvuden som sticker ut från filamentet – därav beskrivningen "knoppliknande".
Ett myosinmolekyl består av sex polypeptidkedjor:
Två tunga kedjor – dessa vrider sig runt varandra och bildar den långa svansen, det vill säga molekylens "kropp". I sin ena ände veckar de tunga kedjorna ihop sig till de globulära huvudena.
Fyra lätta kedjor – dessa sitter fästa vid huvudena och reglerar deras funktion under kontraktionen.
Huvudet på myosinmolekylen innehåller en sfärisk region som kallas motordomänen. Det är här den kemiska energin från ATP omvandlas till mekaniskt arbete. Motordomänen binder både ATP och aktin, vilket gör den till den verkliga motoriken bakom muskelrörelsen.
Aktin är det tunna filamentproteinet i muskeln. Under en kontraktion fäster myosinets huvuden vid aktinet och bildar så kallade korsbryggor. Huvudena böjer sig sedan åt ett håll och drar aktinfilamenten mot muskelcellens mitt – en mekanism som beskrivs av glidfilamentteorin.
När tusentals korsbryggor arbetar samtidigt förkortas sarkomeren, muskelns minsta kontraktionsenhet, och muskeln drar ihop sig. Utan detta samspel mellan myosin och aktin skulle ingen muskelrörelse alls vara möjlig – vare sig det gäller att lyfta en arm eller att få hjärtat att slå.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online