Hjärnkirurgi är ett medicinskt ingrepp som behandlar neurologiska tillstånd i hjärnan samt strukturer kring skallöppningen. Enligt U.S. National Library of Medicine används hjärnkirurgi för att behandla en rad olika sjukdomar, bland annat hjärntumörer, blodproppar, svaga eller onormala blodkärl, skadad hjärnvävnad, infektioner, skallfrakturer samt hjärnskador orsakade av stroke och epileptiska anfall. Ibland används hjärnkirurgi även för att implantera elektriska apparater i hjärnan hos patienter med Parkinsons sjukdom.
Patienter som ska genomgå hjärnkirurgi måste vara fysiskt förberedda på ingreppet. Enligt University of Wisconsin School of Medicine and Public Health genomgår patienterna en noggrann fysisk undersökning före operationen, inklusive laboratorietester och röntgenundersökningar.
Det är viktigt att informera läkaren om eventuell graviditet, vilka receptbelagda och receptfria läkemedel, kosttillskott, vitaminer och örter man använder, samt om man konsumerar stora mängder alkohol.
Några dagar före operationen ska patienterna sluta ta aspirin, ibuprofen, warfarin eller andra blodförtunnande läkemedel. Läkaren kan också be patienten att pausa receptbelagda läkemedel som orsakar uppblåsthet. Rökning bör upphöra helt – vårdpersonalen kan hjälpa till med rökavvänjning. Mat och dryck ska undvikas under de 8–12 timmar som föregår operationen.
Enligt University of Maryland Medical Center är detta en komplex medicinsk procedur som kräver noggranna förberedelser. Innan hjärnkirurgi påbörjas måste skalpen göras redo. Sjuksköterskor rakar håret vid snittstället, beroende på vilket område av hjärnan som ska behandlas. När området rakats rengörs skalpen noggrant inför ingreppet.
Kirurgen lyfter upp skalpen, gör ett hål i skallen och avlägsnar ben i det område där ingreppet ska utföras. Enligt University of Maryland Medical Center använder kirurgerna specialmikroskop eller endoskop för att utföra olika moment, exempelvis klippa aneurysmer för att stoppa blodflödet, ta bort tumörer för biopsier, tömma blodansamlingar samt avlägsna infektioner eller hjärnavvikelser.
Monitorer kopplas till patientens hjärna för att säkerställa att personen förblir stabil under narkosen. Kirurgerna använder dessutom datorer för att skanna hjärnan under ingreppet, vilket minskar risken för kirurgiska komplikationer. När proceduren är klar placeras metallplattor, suturer och trådar på området där benet tagits bort.
Trots tekniska framsteg som har gjort hjärnkirurgi mindre riskabelt finns det fortfarande risker förknippade med behandling av hjärnskador. Vissa riskfaktorer, såsom reaktioner på narkos och andningssvårigheter, kan uppstå vid alla kirurgiska ingrepp.
Risker som är specifika för hjärnkirurgi inkluderar problem med tal, muskler, balans och syn, hjärnblödning, epileptiska anfall, stroke, koma, infektioner i hjärnan eller i såret samt hjärnödem, alltså en svullen hjärna.
Enligt University of Wisconsin School of Medicine and Public Health inleds återhämtningsprocessen på intensivvårdsavdelningen, där personalen stabiliserar patienten innan denne flyttas till en ordinär sjukrumsavdelning. Där fortsätter läkare och sjuksköterskor att övervaka hjärnfunktionen genom att kontrollera ögonens reaktion på ljus och observera hur patienten utför enkla uppgifter.
Vissa patienter behöver syrgas under några dagar. Huvudet hålls upphöjt för att minska svullnad i ansikte och huvud, och smärtstillande läkemedel ges vid behov. Sjukhusvistelsen varar vanligtvis mellan 3 och 7 dagar, beroende på hur återhämtningen utvecklas och vilket område av hjärnan som behandlats. Efter hemkomsten krävs ofta rehabilitering för att återfå full funktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online