Parkinsons sjukdom klassificeras som en kronisk och progressiv rörelsestörning. Dopamin är ett ämne som produceras av vissa celler i kroppen, i området substantia nigra. När cellerna i substantia nigra slutar fungera och dör uppstår en brist på dopamin i hjärnan, vilket gör att personer med Parkinson utvecklar onormala rörelser och nedsatt koordination i hela kroppen. Läkemedel kan användas för att kontrollera några av de skakningar och den stelhet som är vanliga symtom, men ibland räcker inte medicineringen till. Djup hjärnstimulering, eller DBS, är en typ av kirurgi som utgör en effektiv behandling för vissa Parkinsonpatienter.
Kirurgisk behandling av Parkinsons sjukdom har funnits i mer än ett halvt sekel, enligt Parkinson's Disease Foundation. Pallidotomi och talamotomi, två ingrepp där man avlägsnar celler i hjärnan som i praktiken orsakar vissa av sjukdomens symtom, har utförts sedan 1950-talet. I början av 1990-talet blev djup hjärnstimulering ett nytt alternativ. Den franske läkaren Alim-Louis Benabid tillförde elektrisk stimulering till en patients hjärna istället för att förstöra celler, och upptäckte då att patientens skakningar upphörde. DBS-metoden godkändes av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA 1997 respektive 2002, för behandling på ena sidan respektive båda sidorna av hjärnan.
Parkinsons sjukdom drabbar varje person olika och ger ett brett spektrum av symtom. Vissa patienter upplever så kallade primära motorsymtom, bland annat skakningar (tremor), muskelstelhet och långsammare rörelser, ett tillstånd som kallas bradykinesi. Andra kan uppleva sekundära symtom som sluddrigt tal, svårigheter med finmotoriken och en tillbakagång i ansiktsmimiken. Parkinson kan även påverka den kognitiva förmågan.
Djup hjärnstimulering är mest effektiv för dem som lider av skakningar och som inte uppvisar kognitiva symtom som demens. Ideala kandidater för DBS har prövat läkemedelsbehandling och konstaterat att kroppen svarar bra på läkemedlet levodopa, men kanske inte fått lika god effekt av andra mediciner. Beslutet om behandling av Parkinsons sjukdom bör alltid fattas gemensamt av patienten och dennes neurolog.
Under en DBS-operation använder kirurgen magnetkameraundersökning (MRI) för att lokalisera det målområde i hjärnan som orsakar Parkinsonsymtomen. Upp till fyra elektroder placeras i målområdet genom en öppning som görs i patientens skalle. Elektroderna drivs av en generator, kallad IPG, som förs in under huden i patientens bröst, nära nyckelbenet. IPG innehåller ett långlivat batteri som skickar elektriska impulser till hjärnan, vilket i sin tur hjälper till att reglera motorfunktionen. Batteriet aktiveras vanligtvis inte förrän sju dagar efter operationen.
DBS utförs medan patienten är vaken och bedövd med lokalbedövning, så att kirurgen kan övervaka symtomen och säkerställa att elektroderna placeras på rätt plats. Vissa personer med Parkinson kan uppleva huvudvärk efter operationen, främst beroende på den huvudram som bärs under ingreppet och som hjälper läkarna att genomföra proceduren med precision. Återhämtnings tiden varierar, men de flesta blir kvar på sjukhuset i två till tre dagar efter DBS-behandlingen. Parkinsonsymtomen kan redan vid detta skede ha lugnat sig, men patienten kan känna sig mycket trött i några dagar. En uppföljningstid bör bokas för att ta bort stygnen och aktivera IPG-batteriet – ett mindre kirurgiskt ingrepp som kan orsaka lindrig smärta.
Resultatet och den långsiktiga effekten av DBS beror på individens allmänna hälsa, både psykisk och fysisk. IPG-batterier brukar hålla i tre till fem år och behöver bytas ut därefter, men resultaten av djup hjärnstimulering kan beställa betydligt längre än så. Parkinson-stiftelsen rapporterar att studier visar att DBS har positiv effekt på skakningar och andra symtom i fem år eller längre i många fall. Jaslok Hospital and Research Center i Mumbai, Indien, anger att av de 20 DBS-operationer som utfördes på sjukhuset under en tvåårsperiod kunde patienterna minska sin medicinering betydligt, tack vare en symtomlindring på upp till 70 procent.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online