Split-brain-kirurgi, även känd som korpuskallosotomi, är ett kirurgiskt ingrepp som innebär att man genomskär corpus callosum – den nervtrådsbunt som förbinder hjärnans två hemisfärer. Ingreppet utförs för att behandla svår epilepsi. Till skillnad från många andra epilepsikirurgiska metoder innebär en kallosotomi inte att någon hjärnvävnad tas bort.
Epilepsipatienter genomgår operation när läkemedel mot krampanfall visat sig otillräckliga. Det finns flera olika typer av epilepsikirurgi, men split-brain-kirurgi är det föredragna alternativet när anfallen har flera utgångspunkter i hjärnan – eller ingen identifierbar källa alls – i stället för en enda, lätt avlägsnbar härd.
Neurokirurgen gör ett snitt i toppen av patientens skalle för att få tillgång till hjärnan. När de två hemisfärierna försiktigt hasats isär och corpus callosum blivit synligt, skär kirurgen bort de nervfibrer som förbinder hjärnhalvorna.
Ingreppet börjar vanligtvis som en så kallad partiell kallosotomi, där endast två tredjedelar av corpus callosum genomskärs. De återstående fibrerna skärs först vid en komplett kallosotomi, och endast om den första operationen inte minskat antalet anfall.
Genom att skära av de fibrer som förbinder hjärnans hemisfärer hindras anfallet från att sprida sig till båda hjärnhalvorna. Detta förhindrar stora anfall (grand mal) och minskar kraftigt antalet anfall, särskilt i kombination med fortsatt medicinering.
Utöver de allmänna riskerna med kirurgi kan patienter efter ingreppet ha svårt att använda sin icke-dominanta hand, hitta rätt ord att säga eller koppla samman ord med bilder. Detta beror på den bristande kommunikationen mellan hjärnans två halvor – ett tillstånd som ofta kallas split-brain-syndrom.
Vissa patienter väljer i stället vagusnervstimulering (VNS), där elektriska impulser via en implanterad apparat skickas till hjärnan för att dämpa anfallen. Utvecklingen av nya antiepileptiska läkemedel har dessutom minskat behovet av split-brain-kirurgi över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online