Laparoskopi, även kallad diagnostisk eller undersökande laparoskopi, är en minimalinvasiv kirurgisk metod som används för att granska organen inuti bukhålan. Vid ingreppet görs ett eller flera små snitt i buken, varpå en tunn kamera (laparoskop) förs in genom snittet. Bilderna från kameran överförs till en skärm, vilket ger kirurgen en detaljerad vy av bukens och bäckens inre organ utan behov av ett stort öppet snitt.
Laparoskopi utförs ofta i det så kallade ryggläget (dorsal reklinationsställning). Det innebär att patienten ligger på rygg med benen uppstödda och buken blottlagd. Denna kroppsställning ger kirurgen god åtkomst till bukområdet och gör det samtidigt möjligt att komfortabelt placera instrumenten under hela operationen.
Jämfört med öppen bukkirurgi erbjuder laparoskopi flera fördelar:
• Mindre ärr tack vare de små snitten
• Kortare vårdtid och snabbare återhämtning
• Mindre smärta efter ingreppet
• Lägre risk för infektioner och komplikationer
Metoden används både som diagnostiskt verktyg och för behandling. Vanliga indikationer är bland annat utredning av kronisk buksmärta, endometrios, utomkvedshavandeskap, blindtarmsinflammation samt olika gynekologiska och mag-tarmrelaterade tillstånd. Vid vissa gynekologiska ingrepp kan benen även placeras i stöd för bättre arbetsposition, men grundprincipen med patienten på rygg är densamma.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online