Knäproteskirurgi är en åtgärd som ofta rekommenderas för personer som inte längre har tillräckligt med brosk mellan knäledens ben, vanligtvis till följd av artros. När smärtstillande läkemedel, träning eller injektioner inte längre lindrar smärta och stelhet i knät kan det vara dags att prata med din läkare om en knäprotesoperation. De två vanligaste metoderna är total knäprotes och partiell, så kallad unikompartmentell, knäprotes där endast den slitna delen av leden ersätts.
Den största fördelen med knäproteskirurgi är smärtlindringen. Efter den initiala smärta som själva operationen och återhämtningen innebär, inklusive flera veckors rehabilitering och träning, ska din nya knäled göra det möjligt att utföra vardagliga aktiviteter utan smärta. Många patienter beskriver resultatet som livsförändrande, eftersom de återfår rörlighet och kan gå, cykla och träna som tidigare.
En knäprotes är en långvarig lösning. Beroende på din ålder, fysiska kondition och livsstil kan protesen hålla i tio år eller ända upp till resten av livet. Moderna implantat är konstruerade för att klara många års daglig belastning, och tekniken utvecklas ständigt för att öka protesernas livslängd.
Innan en knäprotesoperation går många personer ofta upprepade gånger till läkaren för injektioner som tillfälligt minskar friktionen mellan benytorna i knät. De kan också behöva ta regelbundet höga doser antiinflammatoriska läkemedel, vilket på sikt kan skada njurarna och magen. En lyckad operation bör sätta stopp för dessa återkommande behandlingar och deras biverkningar.
All kirurgi är kostsam, och knäproteskirurgi är inget undantag. I Sverige utförs operationen inom den offentliga vården mot en högkostnadsskyddad patientavgift, men väntetiderna kan vara långa. Den som väljer att operera sig privat behöver ofta en sjukvårdsförsäkring. Kom ihåg att extra kostnader kan tillkomma för rehabilitering och hjälpmedel under återhämtningen.
Som vid all kirurgi finns risker. En av de vanligaste komplikationerna efter knäproteskirurgi är bildning av blodproppar, därför får patienterna ofta blodförtunnande medicin efteråt. Andra risker, även om de är ovanliga, inkluderar infektioner i den nya leden, nervskador, komplikationer från narkosen samt i sällsynta fall hjärtinfarkt eller stroke. Det är viktigt att diskutera dina individuella riskfaktorer med läkaren innan beslutet fattas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online