
Knäleden och urinblåsan har ingen direkt anatomisk koppling, och själva operationen i knät påverkar därför inte blåsfunktionen direkt. Trots det är det ganska vanligt att patienter efter ett knäingrepp upplever att blåsan känns trög, att det är svårt att komma igång med kissandet eller att blåsan inte töms helt. Orsakerna är indirekta och hänger samman med anestesi, läkemedel och kroppens tillstånd efter operationen.
Många knäoperationer utförs med spinalanestesi eller epiduralbedövning, där nervsignalerna mellan ryggmärgen och underlivet tillfälligt blockeras. Det gör att blåsmuskeln kan verka slapp och att känslan av kissnöjdhet uteblir direkt efter ingreppet. Besvären är normalt övergående och går tillbaka inom några timmar till ett dygn, när bedövningen helt släppt.
De smärtlindrande läkemedel som ofta förskrivs efter en knäoperation, framför allt opioider som morfin och oxikodon, kan hämma nervsignalerna till blåsan. Då drar inte blåsmuskeln ihop sig som den ska, ett tillstånd som kallas urinretention. Risken ökar med högre doser och vid kombination av flera läkemedel.
Gå gärna på toaletten med jämna mellanrum även om du inte känner någon stark kissnöjdhet, rör dig så mycket som sjukvårdspersonalen rekommenderar och drick tillräckligt med vätska. Berätta också alltid för personalen vilka läkemedel du använder, så att de kan anpassa behandlingen om det behövs.
Kontakta vården om du inte kan kissa alls, om du känner tryck eller smärta i nedre delen av magen eller om besvären inte förbättras inom några dagar. Feber, brännande känsla vid kissning samt grumlig eller illaluktande urin kan tyda på urinvägsinfektion och bör också utredas. I vissa fall behöver blåsan tömmas med kateter, men i de flesta fall försvinner besvären av sig själva när bedövningen släpper, smärtlindringen trappas ned och rörligheten kommer tillbaka.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online