En knäfraktur är en allvarlig ortopedisk skada som involverar distala femur, proximala tibia, patella eller tibiala plattan. Snabb igenkänning och immobilisering är avgörande för att förebygga komplikationer.
Tecken på möjlig knäfraktur
- Smärta: Svår, skarp eller djup åkande; förvärras dramatiskt vid rörelse eller belastning.
- Svullnad: Snabb debut (hemartros – blod i led) eller försening; kan massiv.
- Deformitet: Uppfattlig vinkel, förkortning eller förskjutning av benet.
- Oförmåga att belasta: Patienten kan inte stå på det drabbade benet.
- Begränsad rörelseomfattning: Kan inte böja eller sträcka knäet fullt ut.
- Ekchymos: Blåmärke runt knäet, kan dra neråt benet under dagar.
- Krepitus: Knavsensation från benfragment som gnider mot varandra.
- Neurovaskulär kompromiss: Domnhet, blekhet, pulslöshet, kall fot – kirurgisk akutitet.
Omedelbara steg (pre-hospital)
- Immobilisera: Skena knäet i bekvämlighetsställning (försök inte att rätta om deformitet).
- Kyla och höj: Minskar svullnad och smärta.
- Försök inte reduktion eller manipulation.
- Sök akut ortopedisk utredning: Röntgen (AP, lateral, obliq) ± CT för intraartikulär utbredning.
Frakturtyper och behandling
Distal femur, proximal tibia, patella, tibial platta, femurkondyler – var och en har specifika behandlingsalgoritmer (ORIF, artroplastik, extern fixering). Tidig definitiv vård minimerar styvhet, posttraumatisk artros, icke-förening och infektion.
