Blodpropp i knän under graviditet: Behandlingsalternativ och risker

En djup ventrombos (DVT) i poplitealvenan (bakom knät) under graviditet är ett allvarligt tillstånd som kräver omedelbar medicinsk utvärdering. Graviditet ökar koagulationsrisken 5–10 gånger på grund av hormonella förändringar, venös kompression och minskar rörlighet.

Kirurgisk intervention: Sällan första val

Kirurgisk trombektomi eller kateterdirigerad trombolys undviks generellt under graviditet på grund av förhöjda risker för blödning, infektion och fetal strålnings exponering (om fluoroskopi används). Undantag inkluderar:

• Phlegmasia cerulea dolens (massiv iliofemoral DVT som hotar lemmens livskraft)
• Hög risk för lungemboli (PE) trots antikoagulation
• Motindikation för antikoagulation (aktiv allvarlig blödning)

Konservativ hantering: Antikoagulation

Lågmolekylärt heparin (LMWH) – typiskt enoxaparin – är vårdstandard. Det korsar inte plasentan, har förutsägbar farmakokinetik och är säkert för foster. Behandling fortsätter genom graviditet och 6–12 veckor postpartalt (totalt 3–6 månader). Övervakning: anti-Xa-nivåer, njurfunktion, trombocyttal, klinisk bedömning.

Risker med obehandlad/otillräckligt behandlad DVT

• Lungemboli: Propp vandra till lungor – livshotande för mor, hypoxisk risk för foster. Ledande orsak till mödradödlighet.
• Posttrombotiskt syndrom: Kronisk venöst hypertoni → smärta, svullnad, hudförändringar, ulcus.
• Nerv/kärlkompression: Stora popliteala proppar kan komprimera tibialis/peroneusnerv eller poplitealartär, orsakar ischemi eller neuropati.
• Återkommande DVT: Högre risk i framtida graviditeter.

Omedelbar åtgärd

Vilken gravid patient som helst med ensidig bensvullnad, smärta, värme eller rodnad – särskilt bakre knä/vad – måste söka samdaglig utvärdering: kompressionsultraljud (diagnostisk standard) och hematologi/OB-konsultation. Vänta inte. Tidig antikoagulation minskar PE-risk dramatiskt.