De flesta av oss har hört reklam för en operation som kallas LASIK. Ingreppet lovar skarp syn utan glasögon eller kontaktlinser för många, men det är inte helt riskfritt. Att sätta sig in i hur det kirurgiska förfarandet går till är viktigt om du överväger LASIK – men endast din läkare kan avgöra om du är en lämplig kandidat för ingreppet.
LASIK är en förkortning av Laser Assisted In Situ Keratomileusis. Förkortningen är enklare att uttala och lättare att komma ihåg än ingreppets tekniska namn. Namnet syftar på ett instrument som kallas mikrokeratom, vilket används för att göra ett litet snitt i hornhinnan.
LASIK-ingreppet korrigerar vanliga synfel som närsynthet, översynthet och astigmatism. Orsaken är en onormalt formad hornhinna som påverkar hur ljuset bryts i ögat. Under operationen skapar kirurgen en tunn, cirkulär flik i hornhinnan. Därefter avlägsnas små mängder vävnad med laser för att korrigera hornhinnans form. Kirurgen lägger sedan tillbaka fliken, som fungerar som ett naturligt skydd medan området läker. Själva ingreppet tar oftast bara några minuter per öga och utförs i lokalbedövning med ögondroppar.
Inte alla är lämpliga kandidater för LASIK. För att avgöra om operationen passar dig utför din läkare en rad undersökningar, till exempel en vågfrontsanalys som skickar ljusvågor genom ögat för att upptäcka oregelbundenheter. Ett annat vanligt verktyg är en hornhinnetopograf som mäter ögats krökning i detalj.
Dina ögon måste vara friska för att du ska kunna genomgå ingreppet. Tillstånd som kroniskt torra ögon och konjunktivit påverkar hur ögat läker och anpassar sig efter operationen, och behöver därför åtgärdas i förväg. Har du en sjukdom som försämrar läkningsförmågan, exempelvis typ 1-diabetes eller hiv, kan du bli bedömd som olämplig kandidat. Även stabiliteten i din synfel över tid spelar roll – synen bör ha varit stabil i minst ett år.
Som vid alla operationer finns det risker förknippade med LASIK, även om komplikationer är ovanliga. Vissa risker har att göra med hornhinnefliken som skapas under ingreppet. Döda celler kan ibland fastna under fliken, vilket kroppen kan tolka som skadligt. Det utlöser då en inflammation som kan leda till ärrbildning och som behöver behandlas.
Om hornhinnans yta inte formas om helt jämnt kan ett tillstånd som kallas oregelbunden astigmatism uppstå. Detta kan ge dubbelseende eller skymd syn och kan i vissa fall behöva korrigeras med ytterligare en operation. Andra möjliga biverkningar är tillfällig torrhet i ögonen, ljuskänslighet och halos eller bländning runt ljuskällor på natten. De flesta av dessa besvär går över inom några månader, men det är viktigt att diskutera alla risker med din ögonläkare innan du fattar beslut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online