När kan en laserkapsulotomi inte utföras?
Laserkapsulotomi är en vanlig och säker ögonkirurgisk procedur som används för att behandla efterstarr, det vill säga en grumling av linsens bakre kapsel efter en starroperation. Trots att ingreppet är effektivt är det inte lämpligt för alla patienter. Vissa tillstånd gör att behandlingen bör undvikas, antingen på grund av säkerhetsrisker eller för att de tekniska förutsättningarna saknas.
Följande förhållanden innebär att en laserkapsulotomi normalt inte kan utföras:
- Aktiv intraokulär infektion – en pågående infektion i ögat måste behandlas och läka innan ingreppet ens kan övervägas.
- Hornhinnesjukdom – tillstånd som hornhinneödem, ärrbildning eller ektasi kan begränsa insynen till linsens bakre kapsel och göra laserbehandlingen svår eller omöjlig att genomföra.
- Betydande bakre synechier – sammanväxningar mellan regnbågshinnan och linsen kan blockera åtkomsten till den bakre kapseln.
- Oförmåga att vidga pupillen tillräckligt – en ordentligt utvidgad pupill krävs för att lasern ska kunna nå fram till kapseln på ett säkert sätt.
- Tidigare näthinneavlossning eller annan näthinnesjukdom – ingreppet kan öka risken för att befintliga näthinneförändringar förvärras.
- Medieopacitet – exempelvis glaskroppsblödning eller grå starr som hindrar tydlig visualisering av den bakre kapseln.
- Okontrollerat glaukom – ett instabilt eller högt ögontryck ökar risken för komplikationer i samband med behandlingen.
- Otillräckligt patientsamarbete – patienten måste kunna bibehålla fast blickfixering under hela ingreppet, vilket kan vara svårt vid exempelvis nedsatt allmäntillstånd eller oförmåga att hålla huvudet stilla.
Noggrann bedömning före ingreppet
Din ögonläkare gör alltid en grundlig undersökning och bedömning innan beslut om laserkapsulotomi fattas. Om ingreppet inte kan utföras finns det i många fall alternativa behandlingsalternativ att diskutera, beroende på vad som orsakar dina symtom.
