Risker och problem med ögonlaseroperation – vad du bör veta

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände ögonlaseroperation redan 1995, och efterfrågan har stadigt ökat sedan dess. Det finns två typer av FDA-godkänd laserbehandling av ögonen: fotorefraktiv keratektomi (PRK) och laserassisterad keratomileusis in situ (LASIK). Trots de ofta framhävda fördelarna medför ögonlaseroperation risker och är inte en perfekt lösning för alla synproblem eller alla människor.

Enligt FDA har cirka 5 procent av de opererade sämre syn efter ingreppet än före, och ungefär 15 procent behöver fortfarande glasögon åtminstone ibland, till exempel vid bilkörning.

Infektionsrisk

Det finns en liten risk (0,1 procent) för infektion i hornhinnan efter PRK, och en ännu mindre risk efter LASIK. Även om en infektion ökar obehaget efter operationen och försenar läkningen ger den enligt FDA inga långsiktiga negativa effekter.

Underkorrigering eller överkorrigering

Ögonlaseroperation är ingen garanti för att du aldrig mer behöver glasögon eller kontaktlinser. Om du inte uppnår perfekt (eller nästan perfekt) syn efter operationen kan det i vissa fall vara möjligt att genomföra ett uppföljande ingrepp för att justera resultatet.

Ett besläktat problem är regression: ibland försvinner synförbättringen gradvis efter operationen, enligt FDA, men ombehandling kan då vara ett alternativ.

Dis, blänkning och halo-effekt

Lätt dis, blänkning kring ljuskällor och en så kallad "halo-effekt" som kan försvåra nattkörning är vanliga biverkningar efter ögonlaseroperation. Dessa besvär hör samman med ögats normala läkningsprocess och förbättras eller försvinner helt inom sex månader för de flesta patienter, enligt FDA.

Det finns dock fall av kraftig hornhinne-dis som stör synen. Detta kan ofta behandlas med ytterligare laserbehandling. Risken är större vid PRK än vid LASIK.

Skada på hornhinnefliken

Vid LASIK läggs en tunn vävnadsflik över centrala delen av hornhinnan. Det finns en risk att denna flik lossnar; om det händer kan den oftast återplaceras efter operationen, men den kan också skadas eller gå förlorad, enligt FDA.

Myndigheten anger dessutom att LASIK innebär en risk för onormal läkning av fliken, vilket kan leda till en förvrängd hornhinneform och därmed "minskad bästkorrigerad syn".

Särskilda överväganden

Även om ingreppet går helt utan komplikationer finns det flera saker att tänka på innan du bestämmer dig:

• Äldre patienter bör veta att de inte kommer att kunna se skarpt både på nära och långt håll utan synhjälpmedel, även efter operationen.
• Patienter som opererar ett öga i taget bör räkna med att ögonen kan samarbeta sämre mellan operationerna.
• Om en kontaktlins inte kan användas på det obehandlade ögat kan vardagliga sysslor som bilkörning vara svåra eller omöjliga tills båda ögonen behandlats.
• Tänk också på kostnaden – ögonlaseroperation är dyr och täcks sällan av försäkringen.

Vem är inte lämplig kandidat?

Alla passar inte för ögonlaseroperation. Personer med okontrollerade kärlsjukdomar, autoimmuna sjukdomar eller vissa ögonsjukdomar bör troligen inte genomgå ingreppet. Gravida kvinnor rekommenderas inte heller operation, eftersom graviditet kan påverka ögats brytningsförmåga.

Dessutom är personer med tunna eller onormalt formade hornhinnor, eller med svår torrhet i ögonen, troligen inte goda kandidater, enligt Dr. Robert K. Maloney vid Maloney Vision Institute i Los Angeles.