Stavarna – ett av ögats två typer av fotoreceptorer – finns i näthinnan (retina), den ljuskänsliga vävnad som ligger längst bak i ögat. Närmare bestämt placeras stavarna i näthinnans yttersta cellager, tillsammans med tapparna, som är den andra huvudtypen av sinnesceller.
Näthinnan består av flera olika lager av celler och nervtrådar. Ljus som passerar genom hornhinnan och linsen måste färdas genom en del av dessa lager innan det når de ljuskänsliga cellerna. Det är alltså i detta yttersta skikt som både stavar och tappar fångar upp ljuset och omvandlar det till elektriska signaler som sedan skickas vidare till hjärnan via synnerven.
Stavar är betydligt mer ljuskänsliga än tappar och fungerar redan vid mycket låga ljusnivåer. De är därför avgörande för vår förmåga att se i skymning och mörker – så kallad skotopisk syn. Däremot kan stavarna inte skilja mellan olika färger, vilket förklarar varom vi ser världen i gråtoner när det är mörkt.
Tapparna, å andra sidan, kräver mer ljus för att aktiveras men gör det möjligt för oss att se färger och skarpa detaljer i dagsljus. Tillsammans ger stavarna och tapparna oss full synförmåga under alla ljusförhållanden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online