En mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp som innebär partiell eller fullständig borttagning av bröstet samt omgivande vävnader. Kvinnor som drabbats av bröstcancer som inte svarar på kemoterapi eller strålbehandling kan välja att genomgå en mastektomi. Vilken typ av ingrepp som lämpar sig bäst beror på cancerns typ och stadium, liksom på patientens ålder och medicinska bakgrund. Ett vanligt mastektomingrepp tar normalt mellan två och tre timmar att utföra.
Den mest omfattande typen av mastektomi är den radikala mastektomin, som innebär att hela bröstet tas bort tillsammans med vårtgården (areolan), bröstmusklerna som ligger under bröstet, en del fettvävnad samt lymfkörtlarna under armen. Denna typ av ingrepp utförs idag betydligt mer sällan än tidigare och reserveras vanligtvis för extrema fall där cancern spridit sig till andra muskler i bröstkorgen.
Den vanligast förekommande varianten är istället den modifierat radikala mastektomin, där hela bröstet, vårtgården och de flesta lymfkörtlar under armen avlägsnas.
En enkel mastektomi, även kallad total mastektomi, innebär att hela bröstet inklusive bröstvårtan tas bort. I vissa fall kompletteras ingreppet med en biopsi av sentinel-lymfkörteln, vilket innebär att några av lymfkörtlarna runt bröstet undersöks och vid behov avlägsnas.
Kvinnor med hög risk att utveckla bröstcancer kan genomgå ett förebyggande ingrepp som kallas subkutan (bröstvårtbevarande) mastektomi. Här tas bröstvävnaden bort, men huden, vårtgården och lymfkörtlarna lämnas kvar. En hudbevarande mastektomi, där cirka 90 procent av brösthuden bevaras, kan också vara ett bra alternativ för patienter som planerar att genomgå rekonstruktiv kirurgi direkt efter ingreppet.
Ibland är cancern koncentrerad till en avgränsad del av bröstet. I sådana fall kan större delen av bröstet bevaras genom en partiell (segmentell) mastektomi, som endast avlägsnar den cancerdrabbade vävnaden.
En kvadrantektomi tar bort en kvadrant – alltså ungefär en fjärdedel av bröstet – tillsammans med huden och en del omgivande vävnader. Dessutom kan vissa lymfkörtlar tas bort via en axillär körtelutrymning. En lumpektomi (bred exision) avlägsnar en större mängd bröstvävnad än en kvadrantektomi.
Vid små tumörer som inte visar tecken på tillväxt kan en excisionsbiopsi vara tillräcklig. Ingreppet innebär att den cancerförändrade lesionen i bröstet samt en del av den omgivande friska vävnaden avlägsnas. Om biopsin visar sig framgångsrik kan ytterligare kirurgi i många fall undvikas.
Val av mastektomityp är alltid individuellt och bör göras i nära samråd med behandlande läkare. Faktorer som tumörens storlek och placering, cancern spridning, patientens allmänna hälsa samt önskemål om eventuell bröstrekonstruktion spelar alla en avgörande roll för behandlingsplanen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online