
Parotidektomi är en kirurgisk operation där hela eller delar av öronspottkörteln (parotidkörteln) tas bort. Ingripet görs oftast vid tumörer i körteln, såväl godartade som elakartade, men kan även behövas vid återkommande inflammationer eller stenar. Som vid all kirurgi finns risker, och en komplikation är särskilt välkänd inom detta område.
Den vanligaste och mest betydelsefulla komplikationen efter parotidektomi är facialispares, det vill säga en skada på ansiktsnerven (nervus facialis). Nerven löper rakt genom öronspottkörteln och förgrenar sig där till flera grenar som styr ansiktets mimiska muskler.
Eftersom ansiktsnerven passerar genom själva körteln måste den identifieras och prepareras fritt under operationen. Trots att kirurgen arbetar med mikroskopisk precision och ofta använder nervmonitorering kan nerven bli irriterad, sträckt eller i olyckliga fall skäras av.
En skada på ansiktsnerven kan märkas som hängande munvrå, nedsatt förmåga att lyfta ögonbrynet, svårighet att sluta ögat helt eller asymmetri i ansiktet vid mimik. Detta kan påverka såväl utseendet som tal, ätande och livskvalitet i hög grad.
Förutom facialispares kan parotidektomi i sällsyntare fall leda till Freys syndrom (svettning i kinden vid måltid), salivansamling (sialokel), blödning, infektion samt känselnedsättning i örat och kinden om den stora öronnerven skadas.
Ansiktsnervens unika anatomi, mitt inne i öronspottkörteln, gör facialispares till den vanligaste och mest fruktade komplikationen vid parotidektomi. I de flesta fall är skadan övergående, men risken för permanent förlamning finns alltid och vägs alltid mot nyttan av operationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online