
Kleppinger-tång är ett bipolärt elektrurgiskt instrument som ofta används inom laparoskopisk kirurgi för att koagulera blodkärl och artärer samt för att minska risken för oönskade brännskador i omgivande vävnad.
Tången har två platta ben som greppar ett blodkärl eller en vävnadsstruktur. Elektrisk ström leds sedan genom vävnaden, vilket får blodet att koagulera i området. Ett välkänt problem med Kleppinger-tång är dock att vävnad tenderar att fastna i tångens spetsar under användning. Detta kan leda till ytterligare vävnadsskador och blödningar när instrumentet dras loss. Med rätt teknik går problemet i stort sett att undvika.
Öppna tångens käftar innan du avslutar den elektriska strömmen. Hos de flesta Kleppinger-tänger aktiveras strömmen via en fotpedal. Genom att låta strömmen flyta medan tången öppnas hålls spetsarna heta, vilket avsevärt minskar risken att vävnad fastnar i instrumentet.
Stanna i tid. När tången används korrekt blir vävnaden först vit, svullnar upp och kollapsar därefter. Lämnas tången kvar på plats efter att vävnaden kollapsat fortsätter den att bränna och karbonisera materialet. Karboniserad vävnad fastnar lätt i tångens spetsar och ökar både skaderisken och rengöringsarbetet.
Har vävnad ändå fastnat i tången kan du försiktigt vicka instrumentet från sida till sida för att lösgöra det. Ta sedan bort tången helt och rengör spetsarna från alla vävnadsrester innan du fortsätter ingreppet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online