
År 1894 banade William Stewart Halsted väg för den utbredda användningen av gummihandskar vid kirurgiska ingrepp. Halsted var den förste kirurgichefen och förste professorn i kirurgi vid Johns Hopkins Hospital i Baltimore, och han kallas ofta för både den amerikanska kirurgins fader och operationsgummihandskens fader.
Enligt en artikel av Judith Tanner i British Journal of Nursing gjordes det första kända användandet av operationshandskar av en tysk läkare som utförde ett gynekologiskt ingrepp år 1758. Handskarna var tillverkade av fåtarmar och var avsedda att skydda kirurgen mot infektion. Vid denna tid opererade kirurger rutinmässigt i sina vardagskläder, med högst ett redan blodfläckat förkläde ovanpå. På 1840-talet började anatomer och patologer använda gummihandskar när de utförde dissektioner.
De gummihandskar som de tidiga anatomerna bar var tjocka och stela, vilket gjorde dem olämpliga för kirurger som skulle utföra operationer. Detta ändrades när Goodyear utvecklade vulkanisering 1844, en process som möjliggjorde framställning av operationshandskar som var lättare men samtidigt starkare och mer elastiska. Några år senare, 1847, patenterade engelsmannen Thomas Forster, som arbetade för India Rubber Works, operationshandskar tillverkade av vulkaniserat gummi.
Lord Listers banbrytande arbete vid Glasgow Royal Infirmary i Skottland under 1860-talet med att förebygga infektioner i postoperativa sår ledde till att karbolsyra började användas som antiseptiskt medel på operationssalar världen över. År 1889 upptäckte en sjuksköterska på Johns Hopkins Hospital i Baltimore att det ständiga tvättandet av händer och kirurgiska instrument i karbolsyra gav henne hudinflammation, dermatit. För att slippa utsätta hennes händer för syran gång på gång ritade kirurgichefen William Stewart Halsted upp en gummihandske och lät tillverka den hos Goodyear Rubber Company.
Joseph Bloodgood var en annan av kirurgerna vid Johns Hopkins Hospital och en av William Stewart Halsteds assistenter. Han uppmuntrade alla medlemmar i det kirurgiska teamet att bära de nya, mer flexibla gummihandskarna. I början av 1900-talet bar kirurger och operationssjuksköterskor rutinmässigt operationshandskar under ingreppen.
William Stewart Halsted hade ett personligt intresse för sjuksköterskan som drabbades av hudinflammation till följd av för mycket exponering för karbolsyra. Caroline Hampton var nämligen hans fästmö vid den tiden.
I januari 2008 hade Johns Hopkins Hospital helt fasat ut användningen av latexoperationshandskar. Ett pressmeddelande från sjukhusets nyhets- och informationstjänst angav att beslutet grundades på forskningsresultat som visade att ungefär 6 procent av befolkningen och upp till 15 procent av vårdpersonalen är allergiska mot latex. Johns Hopkins använder förstås fortfarande operationshandskar, men dessa är numera tillverkade av material som inte utlöser allergiska reaktioner hos patienter eller medicinsk personal.
Medan Johns Hopkins Hospital inte längre använder operationshandskar av latex har vissa kirurger och annan medicinsk personal reservationer mot handskar av andra material. Som rapporterades vid American Academy of Orthopaedic Surgeons årsstämma 2010 i New Orleans anser vissa kirurger att latexfria operationshandskar kan vara mer benägna att punkteras under operationer, vilket gör frågan om rätt handskmaterial fortsatt aktuell inom vården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online