Medicinsk laser: så fungerar den, användningsområden och säkerhet

LASER är en förkortning av det engelska begreppet "Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation" – ljusförstärkning genom stimulerad emission av strålning. En laserstråla skiljer sig från ljuset från en vanlig glödlampa på tre sätt: den är monokromatisk (har en enda våglängd), riktad (sprider sig inte ut i rummet) och koherent (ljusvågorna svänger i fas med varandra).

Lasrar klassificeras och märks utifrån sin effekt och den risk de medför. Det finns fyra laserklasser, som bestäms av ljusets intensitet. Klass 1 och klass 2 är allmänt tillgängliga för konsumenter i en rad olika apparater, medan klass 3 och klass 4 – enligt den amerikanska arbetsmiljömyndigheten OSHA (Occupational Safety and Health Administration) – används för medicinska ändamål.

Fakta om laserns historia

Enligt American Medical Aesthetics Corp var lasern ursprungligen ett teoretiskt koncept som Albert Einstein lanserade redan 1917. Den första fungerande lasern byggdes dock först 1960 av Dr. T.H. Maiman vid Hughes Aircraft Co. Han använde en syntetisk rubinstav som exciterades av högeffektiva blixtlampor, vilka genererade millisekundlånga pulsar av koherent rubinlaserljus med våglängden 694 nm – alltså rött ljus.

Typer av medicinska lasrar

Enligt Surgery Encyclopedia finns flera olika typer av medicinska lasrar, som alla har sina specifika användningsområden:

• Koldioxidlasern (CO2-laser): Omvandlar ljusenergi till värme som är tillräckligt stark för att minimera blödningar samtidigt som den skär igenom eller förångar vävnad.
• Neodym:yttrium-aluminium-granat-lasern (Nd:YAG): Kan tränga djupare in i kroppens vävnader än någon annan medicinsk laser.
• Argonlasern: Ger den begränsade penetrationsdjup som krävs vid ögonkirurgi och behandling av ytliga hudbesvär.

Användningsområden

Medicinska lasrar har gjort patientvården enklare, mer precis, snabbare och mindre invasiv – dessutom tids- och kostnadseffektiv. Tekniken används idag inom plastikkirurgi, öron-, näs- och halssjukdomar, neurokirurgi, gynekologi, thoraxkirurgi samt tandvård.

Lasrar används bland annat för att avlägsna tumörer, vårtor, tatueringar och födelsemärken, samt för att komma åt papillom på stämbanden, tonsiller och åderbråck.

Fördelar med laserbehandling

Användningen av laser inom medicinen erbjuder flera betydande fördelar:

• Lasern fungerar som ett extremt precist skärinstrument, likt en skalpell, och undviker därmed att skada omgivande frisk vävnad.
• Den koagulerar blodkärl under ingreppet, vilket minimerar blödningar och ger kirurgen bättre överblick över operationsfältet.
• Vävnaden läker snabbare efter behandling.
• Det uppstår mindre svullnad och ärrbildning.
• Ingreppen tar kortare tid att utföra.

Lasersäkerhet

Säkerheten kring medicinska lasrar är avgörande. Alla läkare som får behörighet att använda laser måste genomgå en specialiserad utbildningskurs och certifiering. Dessutom ska all personal som arbetar med patienter som genomgår laserbehandling utbildas om lasersäkerhetsrisker och gällande riktlinjer, samt följa lasersäkerhetskommitténs och sjukhusets säkerhetsansvariga instruktioner.

Viktiga säkerhetsåtgärder

När du arbetar med eller nära en medicinsk laser ska personlig skyddsutrustning alltid användas. Det inkluderar laserglasögon som är anpassade efter just den laserklass som används, samt en skyddsmask för att undvika inandning av rökgaser från laserbehandlingen.

Dessutom ska en varningsindikator och skyltar som är specifika för lasern i bruk placeras synligt på dörren till behandlingsrummet, så att andra personer i närheten uppmärksammas på att lasern är i drift.