Att reparera en avlossad näthinna eller behandla en glaskroppsblödning – som uppstår när blodkärl brister och blod läcker ut i vätskan som fyller ögat – kräver ofta kirurgi. I allvarliga fall kan ingreppet innebära att ögats vätska dräneras och ersätts med gas, eller att ett band fästs runt ögat för att hålla näthinnan på plats. Dessa mer invasiva och komplicerade operationer har störst risk att misslyckas eller leda till blindhet eller inflammation.
En faktablad från National Eye Institute (NEI) i USA anger att över 90 procent av alla med näthinneavlossning kan behandlas framgångsrikt med modern terapi, även om en andra behandling ibland behövs. Patienten bär dock ett stort ansvar för att operationen inte misslyckas av rent fysiska skäl.
Ett patientinformationsblad från Australiens Royal Adelaide Hospital betonar att patienten måste hålla en särskilt föreskriven kroppsställning i 50 minuter varje timme. Detta säkerställer att den återfästa näthinnan inte lossnar igen och att injicerade gasbubblor eller inplanterade band inte förskjuts. Patienten måste dessutom avstå från tunga lyft och ansträngande träning i flera veckor eller månader, och under den tidiga återhämtningsperioden kan mycket tid behöva tillbringas till sängs.
NEI uppmärksammar också patienterna på att synen sannolikt inte återgår till samma kvalitet som före skadan. Organisationen konstaterar att även under de bästa omständigheterna, och även efter flera reparationsförsök, kan behandlingen misslyckas och synen till slut gå förlorad.
Patienten måste därför väga risken för nedsatt synskärpa eller blindhet efter operationen mot den nästan säkra blindhet som uppstår om näthinnan och dess blodkärl inte repareras.
Näthinnekirurgi innebär att man skär i och bränner eller fryser olika delar av ögat, vilket gör att patienten upplever ett visst obehag efter ingreppet. Läkare förskriver vanligtvis icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), exempelvis ibuprofen, naproxen eller celekoxib (Celebrex), för att lindra ögonsmärtan, minska svullnaden och hindra patienten från att lämna den föreskrivna vilopositionen på grund av värk och stelhet.
Efter näthinnekirurgi ska patienten bära en ögonlapp och dagligen rengöra ögat med sterilt vatten och bomull. Detta hjälper till att förebygga infektioner. Kontakta genast din läkare om du upplever ökad smärta i ögat eller märker var eller slemliknande flytning från ögat – detta kan vara tecken på en infektion som kräver snabb behandling.
När ett öga punkteras kan mellanlagret i det andra ögat bli irriterat och inflammerat. Detta tillstånd, känt som sympatisk oftalmi, är ovanligt men kan utvecklas ända upp till ett år efter näthinnekirurgin. Huvudsymptomet – och följderna – är nedsatt syn.
Behandlingen består vanligtvis av kortikosteroida ögondroppar, exempelvis difluprednat (Durezol). Vissa patienter kan även behöva kortison i tablettform, såsom prednison, eller ett intravenöst immunsupprimerande läkemedel som ciklosporin (Neoral).
Kontakta alltid din ögonläkare omedelbart om du efter en näthinneoperation får kraftigt ökad smärta, plötslig försämring av synen, varbildning, rodnad eller feber. Tidig upptäckt av komplikationer ger betydligt bättre möjligheter att bevara synen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online