Lokalbedövningsmedel används rutinmässigt vid kirurgiska ingrepp av olika skäl. I vissa fall är det nödvändigt att patienten är vaken under ingreppet, och i andra fall ger vakenheten patienten en större känsla av kontroll över processen. Vanligtvis tolereras lokalbedövningsmedel väl och bidrar till att ingreppen går smidigt med endast minimala bieffekter. De används dessutom i många olika miljöer, allt från sjukhus till tandkliniker. Det finns dock allvarliga biverkningar som i extrema fall kan leda till döden.
Beroende på koncentrationen av bedövningsmedlet i vävnaden kan resultatet bli antingen en överexcitation av det centrala nervsystemet eller en depression. Vid låga nivåer leder depression av de hämmande neuronerna till cerebral excitation och kramper. En depression av hjärnfunktionerna vid högre koncentrationer kan i stället leda till koma, andningsstillestånd och död.
Den allvarligaste reaktionen på bedövning är döden. Detta kan inträffa på flera sätt, eftersom hjärtat är känsligt för lokalbedövningsmedel. Om bedövningsmedlet oavsiktligt injiceras i ett blodkärl kan det orsaka hjärtstillestånd och kramper. Lokalbedövningsmedel fungerar på liknande sätt som lidokain – de blockerar natriumkanaler, vilket leder till en fördröjd impulsledning i hjärtat. Detta kan yttra sig som bradykardi (långsam hjärtrytm) eller takyarytmi (onormalt snabb hjärtrytm). Svår bradykardi kan i sin tur leda till döden.
Lokalbedövningsmedel används ofta inom tandvården, och biverkningar där är sällsynta men möjliga. Bedövningsmedlet injiceras i tandköttet eller i tänderna. En biverkning som kan uppstå är hematom – blodfyllda svullnader som bildas när nålen träffar ett blodkärl. Domningar kan också uppstå utanför det avsedda området, med symtom som hängande ögonlock eller mungipa. Dessa biverkningar försvinner när läkemedlet verkar ut. Vissa bedövningsmedel kan dessutom öka hjärtfrekvensen. En nål kan även träffa en nerv, vilket kan orsaka domningar och smärta som kvarstår efter att bedövningen släppt.
Bedövningsmedel används vid många dermatologiska ingrepp. Tecken på toxicitet inkluderar svår domning eller stickningar, yrsel och dåsighet, tinnitus (ringningar i öronen), sluddrigt tal, metallisk eller annars konstig smak i munnen samt förändringar i den mentala statusen, exempelvis förvirring eller oro. Även muskelryckningar och kramper kan förekomma.
Erfarna vårdgivare vet hur man använder bedövning korrekt och ansvarsfullt. Dödsfall i samband med bedövning är relativt sällsynta, eftersom många ingrepp är enkla och slutförs inom några timmar utan komplikationer. Om du ska genomgå en operation är det viktigt att du förstår och är förberedd på alla risker som är inblandade – även de sällsynta. Tveka inte att ställa frågor till din läkare eller tandläkare innan ingreppet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online