1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Gallstensborttagning: Förberedelser, behandling och försiktighetsåtgärder

Vad är gallsten?

En gallsten är en liten, kristallin partikel som kan bildas i gallblåsan. Med tiden kan stenen växa sig större, flytta omkring i gallblåsan och blockera de gångar som normalt tömmer den galla som organet bearbetar. I värsta fall kan en gallsten fastna i den gemensamma gallgången, vilket leder till att gallan backar upp mot levern – eller till och med mot bukspottkörteln.

Diagnos och undersökningar

Diagnos och undersökningar är de första stegen när det gäller gallsten. Tillsammans med din läkare följer du upp dina symtom, som kan innefatta smärta i övre delen av buken som varar från 30 minuter upp till flera timmar, illamående samt i vissa fall kräkningar och lindrig gulsot.

Därefter krävs en rad tester – bland annat blodprov, urinprov och ultraljud – för att fastställa gallstenarnas storlek, antal och placering. Ett förhöjt värde av bilirubin, ett gulaktigt ämne som bildas när röda blodkroppar bryts ner, kan tyda på gallofärskolik.

Behandlingsmetoder

Den vanligaste och mest föredragna metoden för att avlägsna gallsten är laparoskopisk kolecystektomi. Det är en minimalt invasiv operation där kirurgen via några små snitt i buken når gallblåsan, lokaliserar stenarna och avlägsnar dem.

Kirurgifria alternativ finns också, exempelvis att krossa stenarna med chockvågor eller lösa upp dem med läkemedel baserade på gallsyra. Dessa metoder används främst när ett annat hälsotillstånd gör en operation riskabel.

Förberedelser och försiktighetsåtgärder inför operationen

Om din läkare bedömer att operation är bästa alternativet får du ofta med dig en lista med förberedelser och regler hem. Högst upp på listan står: ingen mat eller dryck efter midnatt natten före operationen. Har du diabetes kan läkaren behöva anpassa detta – kontrollera alltid med din vårdgivare.

Mediciner du måste ta får du inta med en liten klunk vatten på operationsdagen, men ingenting annat.

Undvik preparat som innehåller acetylsalicylsyra, salicylater eller NSAID (exempelvis ibuprofen) i minst två dagar före ingreppet, och återuppta dem inte förrän läkaren godkänt det. Tar du blodförtunnande läkemedel, exempelvis warfarin, måste du alltid rådfråga din läkare innan en operation planeras.

Se dessutom till att någon kan hämta dig hem efter ingreppet, när du har vaknat ordentligt från narkosen. Även om ingreppet oftast görs som dagkirurgi kan en sjukhusvistelse på en till två dagar bli aktuell om komplikationer uppstår eller om hela gallblåsan behöver tas bort.

Efter operationen

Förbered dig på vad som väntar efter ingreppet. Det är vanligt med smärta i buken och i axlarna under 24–72 timmar, ibland upp till en vecka. Du kan känna dig groggig och få muskelvärk av narkosen. Runt såren kan inflammation eller vätskeavsöndring uppstå. Diarré, aptitlöshet och illamående är också vanliga besvär. Du behöver inte ändra din kost, men många patienter märker att en fettfattig kost lindrar diarré och uppblåsthet.

Fysisk ansträngning kan kännas besvärlig de första dagarna. Undvik tunga lyft i sex veckor. Träning tillsammans med en fysioterapeut kan hjälpa dig tillbaka till det normala. Planera in ledigt från jobbet – ibland räcker en enda dag, men det är inte ovanligt att två till tre veckor behövs innan du klarar din vanliga vardagsrutin igen.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online