Cirka en av 22 personer lever med åderbråck eller trådådror. Tillståndet behöver inte bara vara ett kosmetiskt problem – det kan även vara smärtsamt och i vissa fall leda till oväntade medicinska komplikationer. Det finns flera behandlingsmetoder för kärlbesvär, och två av de vanligaste är skleroterapi och embolisering. Här går vi igenom hur metoderna skiljer sig åt, vad återhämtningen innebär och vilka risker du bör känna till.
Åderbråck är stora, upphöjda och slingriga blodkärl som ofta syns blå eller lila genom huden. Trådådror (även kallade spindelvener) är mindre, släta och ligger ytligare. Åderbråck är vanligast i benen men kan även förekomma i ansiktet. Begreppet omfattar dessutom hemorrojder samt varicocele – en utvidgning av venerna i pungen hos män som i vissa fall kan påverka fertiliteten.
Skleroterapi är en beprövad behandling mot trådådror som har utförts hos hudläkare och plastikkirurger sedan 1930-talet. Vid behandlingen injiceras en saltlösning (skleroserande vätska) genom en mycket fin nål direkt i de utvidgade kärlen. Lösningen irriterar kärlväggen så att den sammanfaller och blodflödet till kapillären stoppas. Kärlet bleknar sedan gradvis och försvinner oftast inom några veckor till månader.
Embolisering är en minimalinvasiv, röntgenguidad metod som oftast utförs av en radiolog. Med hjälp av röntgenbilder och kontrastmedel kan läkaren se blodkärlen på en skärm. En tunn kateter förs genom huden in i blodkärlet, och via katetern sprutas ett ämne – en så kallad emboliserande substans – in i kärlet eller missbildningen. Substansen stannar kvar och stänger av det utvidgade blodkärlet. Metoden används bland annat vid varicocele, livmoderfibroider och vissa kärlmissbildningar.
Efter både skleroterapi och embolisering läggs kompressionsförband på, och stödstrumpor kan rekommenderas under en tid. För att främja cirkulationen uppmanas patienterna att röra sig måttligt, exempelvis genom dagliga promenader. Svullnad, blåmärken och klåda är vanliga och övergående biverkningar, liksom tillfälliga mörka fläckar längs de behandlade kärlen.
Komplikationer efter skleroterapi är ovanliga men kan förekomma: sår bildning (ulceration), allergisk reaktion eller i mycket sällsynta fall lungemboli. Kontakta din läkare om du utvecklar sår på behandlad hud. Uppsök omedelbart närmaste akutmottagning om du får svullnad i ansikte eller hals, andningssvårigheter eller bröstsmärta.
Val av behandling styrs av kärlens storlek, djup och placering. Skleroterapi är förstahandsvalet för ytliga trådådror och mindre åderbråck, medan embolisering ofta används för djupare eller mer komplexa kärlförändringar. Båda metoderna utförs vanligtvis polikliniskt utan narkos. Diskutera alltid med en specialist för att få en individuell bedömning av vilket alternativ som är bäst för just dig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online