Gallblåsan sitter intill levern och ansvarar för att samla upp och frisätta galla, som behövs för matsmältningen. Din läkare kan rekommendera att gallblåsan avlägsnas om den inte fungerar som den ska, eller om du har gallsten som orsakar symtom och komplikationer. Enligt Mayo Clinic kräver gallsten som inte ger några besvär normalt ingen behandling alls.
Det finns visserligen läkemedel som kan lösa upp gallsten, men en sådan behandling kan pågå i flera år innan resultatet syns. Därför är operation ofta det mest realistiska alternativet.
Det finns två huvudtyper av gallblåseoperationer: titthålskirurgi (laparoskopi) och öppen kirurgi. Enligt Society of American Gastrointestinal and Endoscopic Surgeons anses laparoskopisk kirurgi allmänt vara det föredragna alternativet.
Vid titthålskirurgi görs fyra små snitt i stället för ett stort snitt på fem till sju tum (cirka 12–18 cm). Det innebär en snabbare återhämtning och betydligt mindre smärta. Alla är dock inte lämpliga kandidater för laparoskopi – i så fall rekommenderar kirurgen en öppen operation istället.
Titthålskirurgi kan vara olämpligt om du har kraftig övervikt, pankreatit, allvarliga leverproblem eller har genomgått tidigare bukkirurgi som lämnat ärrvävnad. Om kirurgen upptäcker blödningsproblem under ett laparoskopiskt ingrepp kan hen även besluta att övergå till öppen kirurgi. Vid båda metoderna får du narkos och känner ingen smärta under själva operationen.
En god förberedelse är avgörande för ett lyckat resultat. Din kirurg går noggrant igenom vad du behöver göra innan ingreppet. Generellt sett bör du sluta ta mediciner och kosttillskott som påverkar blodets koagulering, exempelvis ibuprofen, acetylsalicylsyra (aspirin), warfarin och vitamin E.
Du kan också behöva följa en fiberrik diet för att rensa matsmältningssystemet inför ingreppet. På operationsdagens morgon kan du få ta vissa mediciner enligt kirurgens anvisningar. Du får dessutom en tidsgräns, efter vilken du inte får äta eller dricka något fram till operationen.
Se till att ordna skjuts till och från sjukhuset i förväg, eftersom du inte själv får köra bil efter narkosen. Förbered gärna hemmet också, så att du enkelt kan vila mycket under återhämtningen.
Efter en laparoskopisk gallblåseoperation tar återhämtningen oftast cirka en vecka. Fortsätt även när du återupptagit dina normala aktiviteter att vila så ofta som möjligt, tills du känner dig helt återställd.
Har du genomgått en öppen gallblåseoperation krävs längre återhämtningstid – oftast kan du återgå till normala aktiviteter inom fyra till sex veckor. Efter båda typerna av ingrepp kan du uppleva illamående och kräkningar under de första dagarna.
Kontakta din läkare om du får allvarliga biverkningar, som gulsot, feber, vätska som läcker från såret eller ihållande buksmärtor. Sådana symtom kan tyda på komplikationer och bör alltid undersökas.
De flesta lever ett helt normalt liv utan gallblåsa. Gallan rinner då kontinuerligt från levern direkt till tunntarmen i stället för att lagras. Vissa personer kan upplevast lösare avföring under en period efter operationen. Att äta mindre måltider med låg fetthalt under de första veckorna kan underlätta matsmältningen och minska besvären.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online