En ven är ett blodkärl som leder blodet tillbaka till hjärtat. Ibland slutar klaffarna i venerna att fungera som de ska eller skadas, vilket orsakar onormalt blodflöde eller att blodet samlas i kärlen. När blodflödet till hjärtat minskar och blodet stannar kvar i venerna utvecklas ett tillstånd som kallas venös insufficiens eller vensjukdom. Ofta används venkirurgi för att behandla denna sjukdom.
Spindelvener och åderbråck är vanliga former av vensjukdom som ofta kräver kirurgisk behandling. Spindelvener orsakas av otillräckligt blodflöde och ansamling av blod i benen. De är små vener som liknar trådar eller ett nätverk på huden och åtföljs ofta av svullnad, bultande känslor i benen samt trötthet i benen. Personer med detta tillstånd kan också uppleva en brännande känsla i det drabbade området.
Åderbråck är större och ser knotiga och repiga ut. Symtomen och orsakerna liknar dem vid spindelvener, men besvären är vanligtvis värre. Enligt Vascular Disease Foundation har minst 27 procent av alla vuxna i USA någon form av vensjukdom.
Potentiella komplikationer vid venkirurgi liknar de som gäller andra typer av kirurgi. Patienter kan få allergiska reaktioner på anestesi eller utveckla andningsproblem i samband med den. Beroende på vilken metod som används finns även risker för kraftig blödning, infektion, blåmärken och ärrbildning. Vid venstripping är nervskada en annan möjlig komplikation. Enligt WomensHealth.gov uppstår dock allvarliga komplikationer endast sällan.
Venligering och stripping är en typ av venkirurgi som innebär att skadade vener knyts av och/eller tas bort genom ett snitt. Även om komplikationer inte är vanliga kan de innefatta ärrbildning, nervskador som orsakar domningar samt skador på vensystemet som förvärrar problemen med blodflödet.
Ambulant flebektomi är en form av venkirurgi som betraktas som mindre invasiv än venligering. Kirurgen gör små snitt i patientens hud och använder speciella krokar för att dra ut venerna ur kroppen. Ärrbildning, blåmärken och tillfälliga domningar är möjliga komplikationer, men de är oftast lindriga.
Ibland används skleroterapi eller endovenös laserbehandling för att behandla vener. Endovenös laserbehandling är en poliklinisk kirurgisk procedur där en mycket tunn slang, en så kallad kateter, förs in i den drabbade venen och används för att leverera laserenergi som försluter venen. Skleroterapi är en kosmetisk behandling som innebär att speciella lösningar injiceras i venerna för att försluta dem. Komplikationer kan inkludera klåda och ömhet i det behandlade området. Vissa personer kan också uppleva stickningar och en känsla av stramhet i området.
Venkirurgi passar inte alla. I vissa fall är det klokt att vänta med operationen för att minska risken för komplikationer. Enligt Johns Hopkins Cosmetic Center är det exempelvis bäst att vänta med venkirurgi tills minst 90 dagar efter en graviditet. Detsamma gäller för personer som nyligen genomgått andra typer av kirurgiska ingrepp.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online