Allmän anestesi – ofta kallad narkos – är en form av läkemedelsbehandling som endast får administreras av kvalificerade läkare eller specialistsjuksköterskor med rätt behörighet. Den används främst vid större kirurgiska ingrepp och påverkar hela kroppen, inklusive hjärnan och kroppens reflexer. Eftersom narkos verkar på hela kroppen är risken för biverkningar större än vid andra former av bedövning, exempelvis lokalbedövning.
Trots detta är modern narkos i dag mycket säker, och de flesta patienter genomgår sin operation utan några som helst komplikationer. Det är ändå bra att känna till vilka biverkningar som kan uppstå och hur du själv kan bidra till att minska riskerna.
De vanligaste biverkningarna av narkos är huvudvärk, illamående och kräkningar. Illamåendet beror ofta på att vissa narkosmedel påverkar hjärnans kräkcentrum, men det går i regel över inom några timmar efter ingreppet.
Eftersom andningen måste understödjas under narkosen används oftast ett rör i luftvägarna eller en ansiktsmask. Detta kan ge ont i halsen, heshet eller en känsla av irritation i svalget efter operationen. Även trötthet, yrsel och muskelvärk förekommer, men dessa besvär brukar försvinna inom ett dygn.
Medvetenhet under narkos innebär att patienten vaknar till under operationen utan att kunna röra sig eller reagera. Detta kan vara en obehaglig upplevelse, men det är viktigt att veta att det är extremt ovanligt. Statistiken visar att det inträffar hos ungefär en person per 14 000 operationer, och risken är ännu mindre vid planerade ingrepp med modern övervakningsutrustning.
Allvarliga komplikationer i samband med narkos är sällsynta, men de finns. Riskerna inkluderar sänkt blodtryck och låg puls, hjärtinfarkt och stroke. I mycket ovanliga fall kan allmän anestesi leda till allvarlig skada eller till och med döden. Risken är högre hos patienter med allvarliga grundsjukdomar, exempelvis hjärt- eller lungsjukdom, samt hos äldre och personer som genomgår akuta, stora operationer.
För att minska risken för biverkningar och komplikationer är det avgörande att du informerar din läkare om alla hälsoproblem du har, alla läkemedel du använder – inklusive naturläkemedel och kosttillskott – samt eventuella allergier. Uppgifter om alkohol- och tobaksbruk är också värdefulla, eftersom båda kan påverka hur kroppen reagerar på narkosmedlen.
Med denna information kan läkaren bedöma din hälsostatus och anpassa typ och dosering av anestesi efter just dina behov, vilket kallas att fastställa den anestetiska balansen.
Biverkningar kan dessutom minskas, och i många fall helt undvikas, genom att du noggrant följer läkarens instruktioner inför operationen. Den vanligaste rekommendationen är att ha fastat, alltså ha tom mage och matsmältningssystem. Det innebär oftast att du inte ska äta mat de senaste sex timmarna före ingreppet, medan klara vätskor ibland är tillåtna fram till två timmar innan.
Anledningen är att narkosen släpper kroppens skyddsreflexer. Om magen innehåller mat eller vätska finns en risk att innehållet kommer upp i luftvägarna, vilket kan orsaka allvarliga komplikationer. En tom mage gör också att narkosen fungerar mer effektivt och utan ogynnsamma reaktioner. Ta alltid kontakt med din vårdgivare om du är osäker på vad som gäller för just din operation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online