Ett redundant kolon innebär att tjocktarmen har extra slingor och är längre än en normalstor kolon. De flesta lever hela livet utan besvär, men i sällsynta fall kan tarmen vrida sig – ett tillstånd som kallas volvulus – vilket kan kräva akut kirurgi.
Ett redundant kolon är oftast bara en anatomisk variant som inte orsakar några problem alls. Många går genom livet utan att någonsin få veta att de har en längre tjocktarm än normalt. Tillståndet upptäcks vanligtvis av en slump, till exempel när en röntgenundersökning av tarmen görs för att utreda symtom från något helt annat tillstånd.
Ibland kan den extra långa tarmen vrida runt sin egen axel och blockera kolon. Detta tillstånd kallas volvulus, eller tarmvridning, och är ovanligt men allvarligt. Det kräver omedelbar medicinsk vård, eftersom blodflödet till tarmen kan äventyras. Typiska symtom på en blockerad och vriden tarm är:
En volvulus kan kräva att den del av tarmen som vridit sig och blivit blockerad tas bort kirurgiskt. En sigmoidektomi innebär specifikt att en del av sigmat opereras bort – det vill säga den S-formade delen av tjocktarmen som ligger strax ovanför ändtarmen. Begreppet kolektomi används om en operation där en del av tjocktarmen tas bort.
I vissa fall kan tarmen rätas upp med ett endoskopiskt ingrepp (sigmoskopi), men om blodförsörjningen till tarmen är hotad eller om vridningen återkommer behövs ofta kirurgi. Vilken metod som väljs beror på var blockeringen sitter och hur allvarligt tillståndet är.
Om operation behövs består behandlingen av en sigmoidvolvulus ofta av att en del av kolon tas bort och att tarmändarna därefter fogas ihop igen. Som vid all kirurgi finns det risker, bland annat att läckage kan uppstå där tarmen sammanfogats. De flesta patienter återhämtar sig dock väl, särskilt när behandlingen sker snabbt och tillståndet upptäckts i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online