En kolektomi är ett kirurgiskt ingrepp där gallblåsan tas bort, vanligtvis för att lindra smärta, behandla allvarliga infektioner och förebygga återkommande gallstensbesvär. Kirurgen kan utföra ingreppet laparoskopiskt via små snitt i buken eller genom ett större snitt under revbenen. Enligt Medline Plus kräver öppen gallblåsekirurgi vanligtvis en sjukhusvistelse på två till sex dagar, medan laparoskopiska ingrepp ofta gör det möjligt för patienten att åka hem samma dag. Genom att ställa omvårdnadsdiagnoser både före och efter gallblåseoperationen kan sjuksköterskan utarbeta en individanpassad och effektiv vårdplan.
Vissa patienter känner sig lugnare om de vet vad de kan förvänta sig under och efter operationen. För en sådan patient kan en möjlig omvårdnadsdiagnos vara "bristande kunskap relaterad till kirurgiskt ingrepp, som yttrar sig i att patienten uttrycker oro över sin återhämtning". Ta dig tid att besvara frågor och ge tydlig information om smärtlindring efter ingreppet. Om patienten ska åka hem samma dag som operationen bör även närstående och anhöriga informeras om möjliga postoperativa risker och varningstecken att hålla utkik efter.
All kirurgi medför risker, såsom kraftig blödning, infektion i sårområdet, blodproppar till följd av nedsatt rörlighet i benen samt lunginflammation kopplad till anestesi och stillasittande. Ytterligare risker specifika för en kolektomi inkluderar skada eller blockering av gallgången, galläckage och njurproblem. Kirurgen kan därför beställa laboratorietester för att bedöma leverfunktionen samt begära noggrann övervakning av patientens urinproduktion.
Möjliga prioriterade diagnoser för riskfaktorer inkluderar "risk för nedsatt leverfunktion relaterad till gallblåseoperation". Var uppmärksam på tecken på gulsot (ikterus), såsom gulaktig hud och ögonvitor, och rapportera omedelbart alla förändringar till läkaren. En diagnos av "risk för infektion" kräver kontinuerlig övervakning av vitalparametrar och temperatur samt regelbunden bedömning av sårområdet. Patienter som har andningsbesvär efter anestesin kan diagnostiserats med "risk för aspiration". Bedöm då patientens svalgreflex och förmåga att svälja, och auskultera lungljuden med stetoskop.
Smärta är starkt subjektivt, och sjuksköterskor måste förlita sig helt på patientens verbala och icke-verbala signaler för att bedöma obehagsnivån. Patienten kan uttrycka att hen har ont, eller visa det genom att grimaschera eller ryggas tillbaka vid rörelse. En möjlig diagnos kan vara "akut smärta relaterad till gallblåseoperation, som yttrar sig i att patienten verbaliserar smärta". Lämpliga åtgärder inkluderar att instruera patienten att hålla en kudde mot buken vid hosta eller rörelse, kontinuerligt utvärdera effekten av smärtlindrande läkemedel samt uppmuntra distraktioner som television eller musik.
En kolektomi kan lämna ärr, vilket innebär att patienter kan drabbas av eller befinna sig i riskzonen för situationsbetingat lågt självförtroende eller störd kroppsuppfattning. Öppna ingrepp ger oftast mer synliga ärr än laparoskopiska ingrepp. Berätta därför för patienten vad som kan förväntas under läkningsprocessen. Enligt American College of Surgeons läker äret under en period av fyra till sex veckor och blir gradvis mindre synligt under det följande året.
Genom noggranna omvårdnadsdiagnoser före och efter en kolektomi kan sjuksköterskan tidigt identifiera fysiska och emotionella behov, förebygga komplikationer och skapa en trygg återhämtning för patienten. Ett helhetsgrepp omvårdnad – som kombinerar patientutbildning, symtomövervakning, smärtlindring och psykosocialt stöd – är avgörande för ett gott behandlingsresultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online