Patienter som genomgår kirurgi för prostatacancer riskerar att drabbas av de allmänna komplikationer som kan uppstå i samband med operationer, exempelvis blodproppar, blödningar, hjärtinfarkt, stroke och infektioner. Utöver detta finns flera specifika komplikationer kopplade till just prostatacancerkirurgi, såsom urininkontinens, impotens och blåshalskontraktur (BNC).
Urininkontinens är en vanlig biverkning efter prostatacanceroperation. Det är inte ovanligt att patienter läcker urin i upp till 18 månader efter ingreppet. Risken för urininkontinens är lägre om patienten genomgår kryokirurgi istället. Behandlingsalternativen inkluderar läkemedelsbehandling och/eller kirurgisk korrigering.
Vissa studier tyder på att så många som 40 procent av patienterna upplever impotens eller erektionsproblem (ED). Andelen är högre bland patienter som genomgår kryokirurgi jämfört med radikal prostatektomi. Vanliga behandlingar är läkemedel som Viagra, men det kan ta tid – ibland månader – innan de ger full effekt. Injektioner och vakuumapparater är andra behandlingsmetoder. Penimplantat kan användas för att återställa den sexuella funktionen när andra metoder inte ger resultat.
En förändrad sexuell känsla kan uppstå efter prostatacancerkirurgi, vilket kan leda till mindre fasta erektioner och påverkad orgasmförmåga. Infertilitet uppstår när retrograd ejakulation (en vanlig komplikation vid radikal prostatektomi) gör att sädesvätskan förs tillbaka in i blåsan istället för ut ur kroppen.
Nervbesparande radikal prostatektomi ökar patientens risk för fekal inkontinens, det vill säga förlorad kontroll över tarmen. En studie visar att patienter som drabbades av denna komplikation förbättrades inom tio månader. Behandlingsalternativ inkluderar skyddande underlag och receptfria läkemedel.
Blåshalskontraktur (BNC) är en vanlig komplikation som uppstår inom de första tre månaderna efter en radikal prostatektomi. Vidgning (dilatation) och/eller kirurgi är standardbehandlingar för BNC.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online