Sköldkörteln är en körtel som sitter i den nedre delen av halsen. Den producerar hormoner och proteiner, styr kroppens reaktion på hormoner och ansvarar för att reglera ämnesomsättningen. Om sköldkörteln producerar för många eller för få hormoner, eller på annat sätt inte fungerar som den ska, kan en rad hälsoproblem uppstå.
Det finns flera anledningar till att patienter behöver genomgå sköldkörtelkirurgi, bland annat för att behandla struma (förstorad sköldkörtel), hypertyreos (överproduktion av sköldkörtelhormoner) och sköldkörtelcancer. Vilken typ av operation som utförs beror på hur allvarligt och av vilken natur patientens tillstånd är.
Vid denna procedur tas en liten del av sköldkörteln bort, vanligtvis för att samla ett litet vävnadsprov som sedan analyseras på ett patologilaboratorium. Kirurgisk lumpektomi krävs ibland som uppföljning till en finnålsbiopsi, en enkel procedur där ett vävnadsprov tas med en mycket fin nål direkt på läkarmottagningen. Finnålsbiopsin utförs för att undersöka om det finns cancerceller som tyder på sköldkörtelcancer.
Den vanligaste typen av sköldkörteloperation är total tyreoidektomi, där hela sköldkörteln tas bort. Ingreppet utförs ofta för att behandla sköldkörtelcancer och aggressiva cancerformer, såsom anaplastisk och medullär sköldkörtelcancer.
Under operationen görs ett snitt på cirka 8–10 centimeter där nyckelbenen möter bröstbenet. Halsmusklerna lämnas orörda – de flyttas bara åt sidan och sträcks ut så att kirurgen kan se och ta bort sköldkörteln. Operationen tar sällan mer än två timmar.
En total tyreoidektomi leder dock nästan alltid till hypotyreos, eftersom kroppen inte längre kan producera sköldkörtelhormoner på egen hand. Patienten behöver därför ta sköldkörtelmedicin, oftast under resten av livet.
Lobektomi innebär att en fjärdedel av sköldkörteln, det vill säga ungefär hälften av sköldkörtelvävnaden i halsen, tas bort. Det är den minsta operation som kan utföras på sköldkörteln och är alltid ett nödvändigt första steg när någon typ av kirurgisk borttagning krävs, på grund av körtelns anatomi och placering.
Den sjuka delen av körteln tas bort och skickas till patologilaboratoriet för analys, där den diagnostiseras som godartad eller cancerogen. Hittas ingen cancer avslutas operationen och snittarna sys ihop. Upptäcks däremot cancer fortsätter ingreppet som en total tyreoidektomi. Beroende på cancerns omfattning kan även lymfkörtlar i halsen behöva tas bort.
Denna operationsform innebär att hälften av sköldkörteln tas bort, vilket tar mellan 45 minuter och en timme. För att operationen ska vara aktuell måste cancern vara liten, icke-aggressiv och begränsad till ena sidan av sköldkörteln.
Risken för att utveckla hypotyreos efter en subtotal tyreoidektomi är ganska hög. Enligt National Institutes of Health drabbas 70 procent av patienterna som genomgår ingreppet av hypotyreos. En partial tyreoidektomi kan också rekommenderas för patienter med överaktiva sköldkörteltillstånd.
Vid denna procedur tas nästan hela sköldkörteln bort, med bara cirka 1 cm vävnad kvar på ena sidan. Metoden rekommenderas för vissa cancerpatienter samt för patienter med överaktiva sköldkörteltillstånd som inte kan behandlas med medicinering. Efter ingreppet behöver patienten normalt ta sköldkörtelhormonersättande medicin.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online