En koloskopi är en endoskopisk undersökning av tjocktarmen och den sista delen av tunntarmen. Vid undersökningen förs ett böjligt rör med en fiberoptisk kamera in via ändtarmen, vilket ger läkaren en tydlig visuell bild av tarmens insida. Undersökningen gör det dessutom möjligt att ta vävnadsprov (biopsier) och att avlägsna förändringar direkt under ingreppet. Med koloskopi kan till och med mycket små polyper, så små som 1 millimeter, tas bort.
Koloskopi används bland annat för att upptäcka blödningar i mag-tarmkanalen, Crohns sjukdom, inflammatorisk tarmsjukdom, onormala förändringar i tarmen samt tjocktarmscancer. Biverkningarna av en koloskopi är oftast lindriga.
För att undersökningen ska kunna genomföras så noggrant som möjligt måste tarmen vara helt tom. Beroende på omständigheterna får patienten äta flytande kost i upp till tre dagar före undersökningen. Under denna tid är endast vissa vätskor tillåtna, exempelvis äppeljuice, buljong, citronläsk och vatten. Juicer som innehåller fibrer är inte tillåtna. I vissa fall kan även svart kaffe och läsk tillåtas.
Kvällen före koloskopin får patienten laxermedel eller lavemang för att ytterligare rensa tarmen från avföring. En lugnande salva, exempelvis vaselin, som appliceras runt analöppningen kan lindra obehaget under rensningsprocessen.
Eftersom ingreppet är invasivt sövs patienten normalt intravenöst. Undersökningen inleds alltid med ett digitalt rektalundersökning med fingret för att bedöma sfinkterns spänning. Därefter förs endoskopet in via ändtarmen vidare upp i tjocktarmen och slutligen till terminala ileum, den allra sista delen av tunntarmen.
Efter undersökningen krävs vanligtvis en återhämtningsperiod tills effekterna av sövningen har lagt sig. Detta tar oftast mindre än en timme, varefter patienten får åka hem. De flesta utförare kräver dock att patienten har någon som följer med hem, vilket möjliggör kortare återhämtningstid på kliniken.
De vanligaste biverkningarna efter en koloskopi är uppblåsthet och gaser. Gaserna kan ofta vara smärtsamma. Om patienten redan lider av irritabel tarm (IBS), divertikulos, hemorrojder eller kronisk förstoppning kan koloskopin få dessa symtom att uppstå oregelbundet och leda till kraftig diarré.
Om en polyp tagits bort kan en viss mängd blod tränga ut, men det bör inte pågå längre än några timmar efter ingreppet. Blöder det under en längre period, även upp till ett dygn efter undersökningen, ska du omedelbart kontakta din läkare.
Risken för allvarliga komplikationer i samband med koloskopi är mycket liten. Den allvarligaste risken är ett litet sår i tarmväggen, så kallad gastrointestinal perforation. Detta är livshotande och kräver akut kirurgi. Risken för fördröjd blödning, infektion och sår bildning är något högre än risken för perforation, men är fortfarande ovanlig.
Som vid alla medicinska ingrepp finns det en risk att vissa patienter får en negativ reaktion på narkosen eller sövningen. Genom att diskutera dina hälsoproblem med läkaren och narkosläkaren före undersökningen kan narkosrelaterade komplikationer i de flesta fall förebyggas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online