Operationsrummet är en plats där imponerande ingrepp utförs varje dag för att förbättra och till och med rädda liv. Minst lika fascinerande är den mångfald av verktyg som används för att genomföra de otaliga operationer som utförs inom modern sjukvård.
Förmågan att genomföra ett kirurgiskt ingrepp framgångsrikt vilar på en gedigen grund av kirurgiska verktyg. De mest grundläggande och samtidigt nödvändigaste redskapen, som gör det möjligt för kirurgen och övrig personal att utföra och avsluta ett ingrepp, är de så kallade handinstrumenten.
Med hjälp av handinstrument kan kirurgen och assistenterna utföra operationens grundläggande moment: att göra snittet, klämma av blödande kärl, koagulera vävnad och slutligen stänga såret när ingreppet är klart.
Bland dessa grundläggande handinstrument finns skalpellen (den kirurgiska kniven), olika typer av hemostater (klämmor för små blödande blodkärl), retraktorer (som håller såret öppet och ger bättre överblick), pincetter (för att greppa och hålla vävnad) samt nålhållare, som används för att sy ihop vävnad och stänga sår.
Innan högintensiv elektrisk ström började användas för att skära i vävnad och koagulera blödande kärl hade kirurgen i praktiken inget annat val än att klämma av och binda blödande kärl samt skära vävnaden med skalpell eller sax.
År 1926 utförde kirurgen Harvey Cushing det första kirurgiska ingreppet med elektrokirurgiska verktyg. Tekniken hade utvecklats under två år av intensivt arbete vid Harvard University av William Bovie.
Sedan dess har det elektrokirurgiska aggregatet varit en självklar hörnsten i praktiskt taget alla operationsrum och används vid de allra flesta ingrepp.
Ortopedisk kirurgi omfattar ingrepp på ben, leder och muskler. Dessa operationer rätar ut krokiga ben, ersätter artrosdrabbade höfter och knän och hjälper människor att stå rakare och längre.
Många skulle bli förvånade över vilka specialiserade verktyg som ingår i ortopedens arsenal.
Tänk på motorsågar, skruvmejslar, hammare, borrmaskiner, metallplattor och stålpinne. Allt detta behövs för att kirurgen ska kunna fixera brutna ben, implantera konstgjorda leder och korrigera deformiteter i ryggraden.
Operationsbordet är centrum för alla kirurgiska ingrepp. Det är långt och smalt och utformat så att kirurgen och assistenterna kan arbeta nära patienten. Bordet kan ställas in i en rad olika positioner beroende på vad ingreppet kräver.
Vissa bord är specialtillverkade för specifika ingrepp, exempelvis frakturbordet för höftoperationer eller urologibordet för ingrepp på njurar och urinvägar.
Det kirurgiska mikroskopet används vid en mängd olika ingrepp. Det spelar en central roll inom ögonkirurgin liksom vid neurokirurgiska operationer i hjärna och ryggmärg.
Mikroskopet kan kopplas till en bildskärm så att övrig personal och åskådare kan följa ingreppet. Det kan även täckas med sterila draperier, vilket gör att kirurgen kan manövrera det under hela operationen. Många moderna mikroskop är dessutom utrustade med möjlighet till inspelning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online