Risk för stroke under eller efter en karotisendarterektomi

Paradoxalt nog bär själva ingreppet som används för att minska risken för stroke – en karotisendarterektomi – en viss risk att utlösa samma "hjärnattack". Risken är dock mycket liten, och nyttan av operationen överväger normalt sett langt de eventuella farhågorna.

Bakgrund och betydelse

Karotisstenos är ett tillstånd där artärerna i halsen har blivit förträngda eller tilltäppta. Orsaken är ateroskleros, även kallad "åderförkalkning", där plack bestående av fett, kalcium och andra ämnen ansamlas i kärlväggarna. Detta minskar blodflödet och syretillförseln till hjärnan, vilket kan leda till en stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA).

Operationen

En karotisendarterektomi är den vanligaste metoden för att avlägsna blockeringen. Kirurgen gör ett snitt i halsen, öppnar artären och tar bort de sjuka lager av kärlväggen som innehåller placket. Blodet kan därefter åter flöda fritt till hjärnan, vilket kraftigt minskar risken för framtida slaganfall.

Hur stor är risken?

"Risken för en efterföljande stroke är cirka 1 procent per år", säger Dr Jonothan Earnshaw, kärlkirurg vid Gloucestershire Royal Hospital i Storbritannien.

Kirurgiska institutionen vid Baylor College of Medicine i USA anger en något högre risk för stroke i direkt anslutning till en endarterektomi – mellan 1 och 3 procent. Risken varierar beroende på patientens allmäntillstånd, graden av kärlsjukdom och kirurgens erfarenhet.

Varning: de första dygnen är kritiska

Det första dygnet efter operationen är den mest känsliga perioden under återhämtningen. Nästan 5 procent av patienterna drabbas av en potentiellt livshotande komplikation under denna tid, exempelvis blödning i operationsområdet, kärlocklusion eller nedsatt blodförsörjning till hjärnan. Därför övervakas patienten noggrant på sjukhuset med regelbundna kontroller av medvetandegråd, tal och rörelseförmåga.

Att tänka på efter operationen

En karotisendarterektomi minskar risken för stroke betydligt, men den kan inte hindra åderförkalkningen från att komma tillbaka. För långsiktigt goda resultat är det avgörande att patienten själv aktivt arbetar med förebyggande åtgärder:

• Regelbunden fysisk aktivitet – träning förbättrar cirkulationen och hjälper till att sänka blodtryck och kolesterol.
• Hälsosam kost – en kost rik på grönsaker, fullkorn, fisk och nyttiga fetter motverkar ny plackbildning.
• Rökstopp – tobaksrök skadar blodkärlen och är en av de viktigaste riskfaktorerna för åderförkalkning. Att helt undvika tobak är avgörande.
• Läkemedelsbehandling – blodförtunnande medel och kolesterolsänkande läkemedel kan ordineras för att ytterligare minska risken.

Tillsammans med regelbundna uppföljningsbesök hos läkare ger dessa livsstilsförändringar den bästa grunden för att skydda hjärnan och behålla ett gott kärlhälsolångsiktigt.