Märgspikning: Så går operationen till steg för steg

Märgspikning (intramedullär spikning) är en ortopedisk operation som används för att stabilisera frakturer i de långa benen, exempelvis lårbenet (femur), skenbenet (tibia) och överarmsbenet (humerus), men även vissa mindre ben som mellanhandsbenen i handen och mellanfotsbenen i foten.

Vid ingreppet föras en stel metallspik in i märgkanalen – den centrala håligheten inne i benet. En stor fördel jämfört med gips eller platta med skruvar är att spiken bär en del av vikten och belastningen på lemmen, vilket gör att patienten ofta kan börja använda armen eller benet betydligt tidigare efter operationen.

Förberedelser

När patienten ligger på operationsbordet och är sövd med generell anestesi börjar kirurgen med att reponera (rätta) alla frakturer i benet som ska spikas, samt i närliggande ben vid behov. Detta görs tillsammans med en assistent och med hjälp av manuell eller mekanisk dragning. Är frakturen öppen eller krossad används röntgengenomlysning (fluoroskopi) för att kontrollera att märgkanalen är fri från lösa benfragment.

Öppnande av märgkanalen

Kirurgen gör ett snitt vid benets övre ände och för in en stift i rätt vinkel som ingångspunkt. En ihålig fräs förs över stiften och används för att öppna märgkanalen. Därefter förs en guide-tråd med rund spets ner genom kanalen, under fluoroskopisk kontroll, fram till nedre metafysen (tillväxtzonen). Tråden används också för att mäta hur lång spik som behövs.

Fräsning av kanalen

Om märgkanalen är smal förs en fräs över guidetråden för att gradvis vidga kanalen så att den rymmer en spik med tillräcklig diameter. Detta sker långsamt och varsamt för att undvika överfräsning, värmeutveckling och ett förhöjt tryck i märgen – något som i värsta fall kan orsaka fettemboli.

Insättning av spiken

Spiken förs därefter in i kanalen tills den når sin slutposition i den nedre delen av benet (distala metafysen). Under hela processen läggs stor vikt vid att frakturen hålls i rätt läge.

Låsning av spiken

Sista steget är att placera låsskruvar i vardera änden av spiken så att den hålls stadigt på plats. Antal och placering av skruvarna avgörs av vilken spiktyp som används samt av frakturfragmentens storlek, fördelning och stabilitet. När skruvarna sitter på plats rengörs och förbinds såret, och patienten förs till uppvakningsavdelningen för övervakning och återhämtning.