1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Organ- och vävnadsdonation – så fungerar det och hur du blir donator

Över 100 000 människor i USA väntar för närvarande på livräddande organtransplantationer. Under de två första månaderna av 2010 genomförde vården mer än 4 282 transplantationer från 2 221 donatorer. En enskild organdonator kan potentiellt hjälpa upp till 50 personer. Det finns mycket få begränsningar för vem som kan donera, och medan de flesta donerar sina organ efter döden finns det även levande donatorer.

Vem kan bli donator?

Det finns inga åldersgränser för organ- och vävnadsdonation – från nyfödda barn till seniorer kan alla vara donatorer. Även personer med medicinska tillstånd kan ofta godkännas som donatorer. Efter döden undersöker läkarna organens och vävnadernas skick och använder det som går att använda. Den viktigaste faktorn vid varje donation är organens eller vävnadernas kondition. Dåligt fungerande njurar från en 30-åring är inte lika värdefulla för en väntande transplanteringspatient som friska njurar från en 50-åring. Patienter som akut behöver transplantationer kan dock använda mindre än perfekta organ för att överleva. Personer med hiv, cancer eller systemiska infektioner kan däremot inte donera.

Olika typer av donatorer

De flesta organdonationer sker efter hjärndöd, när syre- och blodflödet till hjärnan permanent har upphört. Läkare kopplar då donatorn till konstgjord livsuppehållande behandling så att organen hålls vitala fram till uttaget – organen måste därefter tas bort inom 72 timmar. Donatorer som drabbats av svåra huvudskador eller hjärtdöd kan inte förklaras hjärndöda medan de ligger i respirator; deras donation blir möjlig först när familjen beslutar att avbryta den konstgjorda uppehållsbehandlingen. Strax innan livsuppehållet avslutas tar läkarna bort de aktuella organen. Levande donatorer kan donera vissa organ och vävnader utan att det skadar deras egen hälsa. De flesta donationer från levande donatorer sker mellan personer som känner varandra.

Organ som kan doneras

Donerade organ kan inte lagras, utan måste transplanteras så snart som möjligt. Idag kan följande organ transplanteras: njurar, hjärta, lungor, lever, bukspottkörtel och tarmar. Enligt OrganDonor.gov utförs även kombinerade transplantationer, exempelvis njure/bukspottkörtel och hjärta/lunga. Levande donatorer kan avstå från en hel njure, en del av bukspottkörteln, en lunglob, en del av levern eller en del av tarmen.

Vävnader

Vävnadsdonation är lika viktig för patienten som organ är för organmottagare, men inte alla vävnadstransplantationer räddar liv. Ibland handlar det istället om att dramatiskt förbättra livskvaliteten. Ben, ligament, brosk, senor, hjärtklaffar, hud, hornhinnor och mellanörat kan transplanteras från donator till mottagare. Sådana transplantationer kan återställa synen, reparera svaga hjärtan och blodkärl, åtgärda skador på bindväv samt ersätta skadad hud.

Så blir du donator

I USA måste blivande donatorer registrera sig i den stat där de bor. För att göra registreringen så enkel som möjligt kan invånare i nästan alla delstater välja att bli donatorer i samband med att de förnyar sitt körkort, och valet skrivs ut direkt på kortet. USA:s hälsodepartement rekommenderar dessutom registrerade donatorer att ladda ner, skriva ut, signera och bära med sig ett donationskort som finns tillgängligt på webbplatsen OrganDonor.gov. Det är viktigt att donatorer diskuterar sitt beslut med sina anhöriga, men familjen kan inte ångra en donators önskan efter döden.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online