Ortopediska handledsoperationer är vanliga ingrepp för patienter som lider av besvär med ben, leder och muskler i handleden som inte svarar på icke-kirurgiska behandlingsmetoder. Många handledsoperationer är mindre ingrepp som varken kräver stora snitt eller långa läkningsperioder, även om vissa operationer är mer omfattande.
Många handledsoperationer utförs idag med minimalt invasiva metoder. Kirurger kan ofta operera handleden med hjälp av ett artroskop – ett litet instrument med en kamera i spetsen som förstorar handledens strukturer. Via små snitt i handen eller handleden kan kirurgen ta bort benutväxter, reparera vissa frakturer, avlägsna benfragment samt laga brosk och senor.
Patienter som lider av artros kan behöva operation för att avlägsna, sammanfoga eller ersätta artrosdrabbade ben och leder i handleden. Vid De Quervains tendinit drar sig senorna i handleden vid tummens bas ihop och svullnar, vilket ibland kräver kirurgi för att öppna utrymmet i handleden så att de irriterade senorna får mer plats. Kienböcks sjukdom kan leda till att ben i handleden dör när blodtillförseln avbryts. Patienter med avancerat stadium av Kienböcks sjukdom kan behöva operation för att förbättra blodflödet till handleden och minska trycket på benen. Andra handledsbesvär, som karpaltunnelsyndrom och gangliecystor, behandlas också kirurgiskt i vissa fall.
Innan en ortopedisk handledsoperation görs oftast blodprov, EKG och röntgenundersökningar för att säkerställa att patienten har god fysisk hälsa och sannolikt inte reagerar negativt på narkosen eller själva ingreppet. Kirurger råder många patienter att sluta eller börja med vissa läkemedel före operationen, och det är viktigt att följa alla förberedande instruktioner noggrant för att undvika komplikationer. De flesta patienter uppmanas dessutom att inte äta eller dricka under kvällen och natten före operationen.
Återhämtningen efter handledskirurgi beror på vilken typ av operation som utförts. Vissa patienter kan återuppta sina normala aktiviteter inom några dagar efter mindre ingrepp, medan andra behöver veckor eller månader för att läka och kan kräva längre tids träning hos sjukgymnast för att återfå full funktion i handleden. De flesta patienter får smärtlindring efter operationen, och handleden hålls stilla i skena eller gips under den första läkningsfasen. Kirurgen ger patienten detaljerade återhämtningsinstruktioner innan utskrivning från sjukhuset.
De flesta handledsoperationer leder inte till allvarliga komplikationer. Liksom vid alla kirurgiska ingrepp finns dock risker även vid minimalt invasiva procedurer. Vissa patienter får en negativ reaktion på narkosen, vilket i sällsynta fall kan vara livshotande. Blödningsproblem, infektion, långsam läkning samt skador på blodkärl, ben och senor i handleden är andra möjliga komplikationer som patienten bör diskutera med sin läkare före operationen. Kontakta alltid din läkare eller sök akut vård om du får hög feber efter operationen eller upplever ökande smärta, domningar, svullnad, rodnad eller vätskeavgång från såret.
Läkare försöker i första hand behandla de flesta handledsbesvär med icke-kirurgiska metoder innan ortopedisk handledskirurgi övervägs. Många patienter kan hantera sina symtom med immobilisering, anpassning av aktiviteter eller sjukgymnastik. Receptfria läkemedel mot smärta och svullnad hjälper ofta, och vid måttlig till svår smärta kan läkaren förskriva starkare smärtstillande medicin. Kortisoninjektioner kan också bidra till att minska inflammationen och lindra smärta i handleden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online