När utförs endometrieablation? Indikationer och lämpliga kandidater

Endometrieablation är ett medicinskt ingrepp som förstör slemhinnan i livmodern (endometriet). På platsen för den förstörda slemhinnan bildas sedan ärrvävnad. Ingreppet utförs främst för att behandla kraftig menstruationsblödning, men kan även minska möjligheten till graviditet. Nedan går vi igenom de vanligaste skälen till att ingreppet rekommenderas samt vilka som är – och inte är – lämpliga kandidater.

Behandling av kraftig blödning

Vanligtvis behandlar en gynekolog först kraftig menstruationsblödning med läkemedel, exempelvis p-piller eller andra hormonella preparat. Om medicineringen inte ger tillräcklig effekt kan gynekologen föreslå endometrieablation som nästa steg i behandlingen.

Förebyggande av graviditet

En del kvinnor väljer endometrieablation som ett sätt att förebygga graviditet. Det är dock viktigt att förstå att ingreppet inte är en garanterad preventivmetod. Om någon del av livmoderslemhinnan finns kvar efter ingreppet kan en graviditet fortfarande inträffa, och en sådan graviditet innebär betydligt ökad risk för allvarliga komplikationer.

En kvinna som genomgått endometrieablation bör därför fortsätta använda preventivmedel fram till dess att hon når menopausen.

Alternativ till hysterektomi

En läkare kan rekommendera endometrieablation som ett alternativ till hysterektomi, det vill säga kirurgisk borttagning av livmodern. Detta gäller särskilt om patienten själv helst vill slippa ett större kirurgiskt ingrepp, eller om ett medicinskt tillstånd gör en hysterektomi olämplig eller för riskabel.

Vem är en bra kandidat?

Bra kandidater för endometrieablation är i första hand:

• Kvinnor som inte har passerat menopausen men som inte planerar fler barn.
• Kvinnor vars kraftiga blödningar inte har svarat på andra behandlingsformer, exempelvis medicinering.

Vem är inte lämplig kandidat?

Ingreppet passar inte alla. Endometrieablation bör inte utföras på:

• Kvinnor med sjukdomar i livmodern eller i endometriet, exempelvis onormalt tunn livmoderslemhinna.
• Kvinnor med livmodercancer.
• Kvinnor med en pågående eller nyligen genomgången infektion i livmodern.
• Gravida kvinnor eller kvinnor som nyligen har varit gravida.

Före ingreppet

Innan ablationen utförs undersöker läkaren patienten för att utesluta livmodercancer. Läkaren kan även kontrollera livmoderns storlek och form för att säkerställa att patienten är en lämplig kandidat för ingreppet. Om en spiral (intrauterin anordning, IUD) finns på plats tas den bort innan behandlingen genomförs.

Efter en lyckad ablation blir menstruationen ofta betydligt lättare, och hos många upphör den helt. Det är dock viktigt att komma ihåg att ingreppet varken ersätter sterilisering eller utgör ett fullständigt skydd mot graviditet, och att regelbundna gynekologiska kontroller därför fortsatt är angelägna.