Ballongvidgning av artärer: Vad är dilatation och hur fungerar angioplastik?

Kärlsjukdomar i artärerna bidrar i hög grad till världens vanligaste dödsorsak – hjärt-kärlsjukdom, en sjukdom som varje år kräver mer än 17 miljoner liv. En liten ballong har dock visat sig kunna rädda miljontals ytterligare liv. Metoden kallas ballongvidgning, eller angioplastik, och används idag rutinmässigt över hela världen.

Vad innebär ballongvidgning?

Ballongvidgning eller dilatation av en artär syftar på den medicinska procedur som kallas angioplastik. Ingreppet går ut på att öppna artärer som blivit tilltäppta av fettavlagringar, så kallade plack, vilket gör att blodet åter kan flöda fritt genom kärlet.

Varför uppstår blockeringarna?

Tilltäppningen beror på åderförkalkning, medicinskt kallad ateroskleros. När den drabbar kransartärerna runt hjärtat talar man om kranskärlssjukdom. Sitter blockeringen i halsen eller hjärnan rör det sig om karotissjukdom, och när den drabbar extremiteter som buken, armarna, benen och fötterna klassas den som perifer kärlsjukdom.

Så fungerar ingreppet

”Angioplastik är ett ingrepp som syftar till att öppna förträngda eller tilltäppta blodkärl som försörjer hjärtat med blod”, skriver U.S. National Library of Medicine. Läkaren för in en tunn kateter via ett blodkärl, ofta i ljumsken eller handleden. Vid kateterns spets sitter en liten ballong som blåses upp i den trånga delen av artären och därmed vidgar kärlet, så att blodet kan passera lättare.

Tidsram och återhämtning

Ingripet utförs normalt i lokalbedövning kompletterat med milda lugnande medel, vilket innebär att patienten är vaken under proceduren. ”Patienter brukar tillbringa natten på sjukhuset och kan återgå till sina normala aktiviteter efter en dag eller två”, uppger New York Presbyterian Hospital. Återhämtningen är alltså betydligt snabbare än vid öppen kärlkirurgi.

Viktigt att känna till

En ballongvidgning öppnar och friar endast det aktuella kärlet – den botar inte den underliggande åderförkalkningen. För att minska risken att artären täpps till igen kan läkaren samtidigt placera in små metallnät, så kallade stentar, som stödjer kärlväggen och håller artären öppen på mer permanent basis. Vissa stentar är dessutom belagda med läkemedel som ytterligare minskar risk för ny blockering. För långsiktigt gott resultat kombineras ingreppet därför alltid med livsstilsförändringar och ofta läkemedelsbehandling mot högt blodtryck och högt kolesterol.