Axelartroskopi är en minimalinvasiv kirurgisk metod som används för att undersöka och behandla besvär i eller runt en led. Även om tekniken kan användas för ryggraden, höften, fotleden, handleden och fingrarna, är det knä och axel som oftast undersöks på detta sätt.
Eftersom artroskopiska ingrepp orsakar endast lite vävnadstrauma kan patienterna oftast åka hem ganska snabbt efter operationen, utrustade med tydliga instruktioner om hur de ska vårda sig själva under återhämtningen.
Ingreppet har fått sitt namn efter instrumentet som används: ett flexibelt fiberoptiskt instrument som förs in genom ett litet snitt i huden och som gör det möjligt att se operationsområdet och överföra bilder till en skärm.
Själva operationen utförs via ytterligare några små snitt, så kallade portaler. Genom portalerna kan kirurgen avlägsna inflammerad vävnad och reparera bristningar eller andra skador.
Eftersom snitten är små vid ett artroskopiskt ingrepp blir vävnadsskadorna mindre, återhämtningstiden relativt kort och vårdinstruktionerna i princip desamma som efter de flesta ortopediska operationer.
Alla operationer innebär en risk för komplikationer och belastar kroppen. Ring akutnumret 112 omedelbart om du drabbas av bröstsmärta, andnöd eller ensidig svaghet i kroppen.
Efter operationen kan vissa situationer uppstå där du snabbt bör ta kontakt med din läkare. Kontakta vården om du får:
Kontakta även läkaren om den opererade armen visar tecken på sämre blodcirkulation, exempelvis domningar eller stickningar i arm, hand eller fingrar, ökad svullnad, eller färgförändringar i huden eller under naglarna. Andra akuta symtom som alltid ska anmälas är ökande eller ny smärta, ökade svårigheter att röra axel, arm, hand eller fingrar, samt smärta eller besvär vid urinering.
Ta smärtlindrande läkemedel enligt läkarens anvisningar, och gör det innan smärtan hunnit bli svår. Väntar du för länge blir smärtan betydligt svårare att kontrollera.
Använd armslinga eller axelortos precis som du fått besked om, och ta inte av den utan läkarens tillstånd. Stödet avlastar musklerna och hjälper till att hålla smärtan nere.
Kyla området med ispåse under de första 48 timmarna efter operationen. Kylan minskar svullnaden, och mindre svullnad ger mindre tryck och smärta i operationsområdet. Lägg alltid en handduk mellan ispåsen och huden. Ha ispåsen på plats i högst 20 minuter åt gången och låt sedan huden vila i 20 minuter. Detta mönster kan upprepas under hela dagen.
Kontakta läkaren om smärtan ändå inte går att kontrollera.
Efter operationen börjar patienten äta klar vätska, och kosten utökas successivt beroende på hur maten tolereras. Vid utskrivningen äter de flesta antingen fullflytande kost (till exempel milkshakes, gräddsoppor och havregrynsgröt) eller helt normal kost.
För att främja sårläkning bör kosten vara näringsrik och innehålla mycket protein, vitamin A och C, kalcium och zink. Eftersom starka smärtlindrande läkemedel (opioider) ofta ger förstoppning bör kosten dessutom vara fiberrik.
Träna inte den opererade armen utan läkarens besked – ibland får patienten dock börja med pendelövningen redan tidigt.
När träningsövningar ordinerats ska de utföras exakt enligt anvisning. Gör aldrig extra repetitioner; överbelastning kan slita på musklerna och begränsa axelns rörlighet i framtiden.
Använd inte den opererade armen för att trycka ifrån, till exempel när du reser dig från en stol, eftersom det spänner musklerna. Undvik kontaktsporter och tunga lyft. Aktiviteter som bara involverar handled och armbåge är däremot tillåtna.
Om ingreppet gått utan komplikationer, smärtan är väl kontrollerad och såren ser fina ut, kan du få instrueras i pendelövningen.
Enligt American Academy of Orthopaedic Surgeons (AAOS) utförs övningen så här: Böj dig framåt cirka 90 grader i höfterna och stöd dig med den friska armen på ett bord. Rulla sedan försiktigt kroppen i cirkelrörelser så att den opererade armen rör sig medurs tio gånger och därefter moturs tio gånger. Upprepa tre gånger per dag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online